UPPFINNARVÄRDEN

FÖRSLAG OCH MOTIONER
TILL UPPFINNAREFÖRENINGEN SUF
samt till STATEN OCH NÄRINGSLIVET

Tid för nysådd i näringslivet!
Ta vara på Sveriges uppfinnare som har idéer med växtkraft! Ska vi klara konkurrensen från låglöneländerna måste vi återuppväcka pionjärandan och exploatera våra resurser i form av nya projekt och lovande patent.
(Artikeln publicerad i Dagens Industri 11 sept 2004 och i Uppfinnaren & Konstruktören nr 3/04)

De senaste trettio åren har undertecknad medverkat i lika många tekniska mässor och uppfinnar­utställningar. Men senaste decenniet har jag märkt en tydlig förändring i Sverige. Nyfikna entreprenörer, "affärsnäsor" och presumtiva exploatörer visar sig allt mer sällan. Även lycksökarna lyser med sin frånvaro. Varför?
    Troligen därför att incitamenten för att upparbeta goda idéer till kommersiella succéer blivit ganska uttunnade. De ekonomiska riskerna och åtagandena i samband med att engagera kapital och arbetskraft upplevs alltför obekväma. Skattemässiga morötter saknas. Många företag leds av anställda ekonomer som sällan har lätt för att räkna hem en aldrig så bra idé.  Då VD inte har någon skyldighet att riskera sin anställning avvaktar man med köp till dess uppfinnaren startat tillverknings­bolag och kan bevisa att den nya produkten går att leverera och fakturera. De anonyma ägarna låter sig nöja med medelmåttig utveckling, liksom Sveriges rekordmånga aktiesparare som ogärna satsar på oprövade projekt. Allt färre vill och vågar riskera välmåga och anseende i en företagskultur som för länge sedan tappat pionjärandan och där politiska åtgärder inskränker sig till ett medialt krattande på storföretagens arena. Generationsförloppet Förädla-Förvärva-Förvalta-Fördärva har nått sin ändpunkt.
    Företagsekonomins byggstenar har ändrats dramatiskt. Kapitalets otrogna ägare letar snabbare vinster till minimal skatt och kostnad. Varorna förflyttas med flygande transporter. Även arbetskraften är rörlig. Sammantaget har detta fått till följd att Sverige blivit ett sämre alternativ i den globala konkurrensen om kapital och arbetstillfällen i jämförelse med lågprisländerna, som ju befinner sig i början av utvecklingskedjan Förädla-Förvärva....
     Kan trenden vändas om vår tekniska kompetens och kreativitet tas bättre tillvara? Ja, men då måste jordmånen förbättras kraftigt för att nya projekt skall exploateras och patenteras i Sverige och världen. Inkomster på immateriella värden borde kunna kompensera när efterfrågan viker på traditionella och alltför dyra produkter. Låt oss bara inte passiviseras av positiva konjunkturer när allt går i vågor samtidigt som dyningen hotar sänka oss. Inse att guldgrävartiden är över för västvärldens tillverkningsföretag som hamnat i uppförsbacke! Vad kan göras för att få teknikens nybyggare att satsa på nytt?   Några förslag:
      Låt oss med stöd från staten och Svenskt Näringsliv etablera ett permanent Idétorg eller Projekt-växthus på den plats i Sverige där affärs- och yrkesmän ofta träffas. Skulle inte ett stort ”idéväxthus” fullt med prototyper och idékoncept vara lämpligt mitt i den stora foajén på Älvsjö-mässan? Dit kommer beslutsfattare från alla branscher någon gång under året och skulle kunna känna på och testa intressanta uppslag för att sedan informera lämpliga kompanjoner som är verksamma i aktuell bransch. Svenska Uppfinnare­föreningen kan säkert ta på sig att informera om allt vad ett sådant ”idéhus” kunde erbjuda vid alla tillfällen någon mässa pågår. Uppfinnarnas dilemma att inte hitta draghjälp och exploatörer skulle få en lösning. Koppleri är visserligen förbjudet men denna form måste stödjas! En permanent handelsplats för personkontakt och projektförmedling skulle genom sin existens ständigt stimulera och korsbefrukta. Inga webbsidor kan ersätta en fysisk konfrontation. De ambitiösa människor som upplever sig beskurna i sina anställningar kunde utveckla både sig själva och landet om de fick välja och vraka bland en stor mängd affärsidéer. Det behövs inga åtgärder för att förbättra kreativiteten i Sverige. Däremot måste nya grepp till för att goda projekt skall tas tillvara innan de passerat sitt bäst-före-datum. Eftersom Exportkreditnämnden kunnat tillskapas för osäkra exportmarknader skulle väl även Tekniska Risknämnden kunna etableras med uppgift att lämna säkerheter till låneinstituten för verifierade innovationsprojekt som väntar på förverkligande.

Om en seriös uppfinnare lagt ner mycket tid och pengar på ett projekt, borde en institutionell skyddsborgen räcka utan krav på ytterligare åtaganden och kostsamma utredningar, som ändå inte med säkerhet kan klarlägga hur framtiden kommer att gestalta sig för projektet och dess ägare.   Pengarna för byråkratin i NUTEK och ALMI (eller SIC) kan då få effektivare användning. Riskkapitalbolagen går ju endast in när affärsmöjlig­heterna kan fastställas genom reella siffror i etablerade och säljande företag. När objektet endast utgörs av en patenterad uppfinning och goda testresultat är det svårt att hitta utvecklingskapital även om projektet ser lovande ut. Uppfinnare måste kunna lita på att patent inte kan plagieras och köras över bara därför att intrångsgöraren är ekonomiskt stark och patentinnehavaren svag. Patentmyndigheterna borde backa upp genom att återförsäkra sina registreringar i en Patentsäkerhetsfond, som kunde skapas genom påslag på patentansökningsavgiften för företag över viss storlek. Mindre erfarna pionjärer behöver prisbilligare juridisk hjälp samt allmän rättstrygghet. Forskningen har ju konstaterat att där lag och ordning råder hålls ekonomisk brottslighet tillbaka och företagen blomstrar. Även i Sverige behöver rättsmiljön förbättras. Berörda intresseorganisationer måste stärka sitt medlemsstöd och sin juridiska rådgivning.   Slutligen några förslag på konkreta incitament för presumtiva exploatörer:

THE WHISTLEBLOWER Skulptur  rostfritt stål H=1,5 m Bertil Burström, Ängelholm

.    Skattebefria vinsten de första sex åren i utvecklingsföretag om vinsten kvarstår i bolaget.
·    Medge avdragsrätt för patentkostnader även från oberoende inkomster för privatpersoner.
·    För att underlätta kapitalanskaffningen till nya projektföretag borde förluster för lån och borgensförbindelser från släktingar åtnjuta full avdragsrätt i deklarationen.
·     Underlätta generationsväxlingen i småföretagen för att bevara framgångsflytet.
Mycket finns att göra för att börja på ny kula i den naturliga händelsekedjan Förädla-Förvärva-Förvalta-.....

 / © Bertil BURSTRÖM  Ängelholm 2004.      www.bertilsuppslag.eu

_________________________    

Exploatera den svenska kreativiteten!
eller
Fler företag borde anlita "uppfinnare att hyra"
(Artikeln införd i Dagens Industri 25 aug 2000)

______________________________________

Relevanta uppgifter för ett "UPPFINNARFÖRBUND"
 - synpunkter från en "gammal" uppfinnare
("Uppfinnarförbundet" finns och heter SUF, bildat 1886)

Övergripande mål:
SUF bör verka för att det blir meningsfullt och lönsamt att vara uppfinnare i Sverige.

Sätt att uppnå målet:
1.  SUF måste regelbundet undersöka vilken service merparten av uppfinnar-medlemmarna efterfrågar och sedan försöka leverera detta.
2.  SUF måste genomföra de aktiviteter som med säkerhet främjar nyttiggörandet av medlemmarnas uppfinningar och alster.

Aktiva uppfinnare vill att SUF koncentrerar sig på följande:
1.    SUF bör genom juridisk rådgivning och på annat sätt hävda uppfinnarnas rätt och skäliga ersättning för sitt skapande, både som princip men även genom enskilda insatser där så är möjligt.
2.   SUF bör genom konkreta åtgärder verka för att svenska uppfinningar förmedlas till exploatörer och företag så att utvecklingsarbetet kommer till användning till intressenternas och landets fromma.
3.   SUF bör sammanställa och tillhandahålla kurser och utbildningsmaterial i innovations- och marknadsföringsfrågor så att medlemmarnas kompetens når en tillfredsställande nivå.
4.   SUF bör genom politiska och andra åtgärder verka för att finansiering och exploatering av nydanande projekt och uppfinningar underlättas för både uppfinnare och företag. 
     
    Om svenska uppfinnare får SUF:s och statens hjälp att visa goda framgångsexempel kommer både ungdomar och vuxna att följa efter, precis som effekten blev i tennis efter Björn Borgs framgångar.  
SUF bör inte i ett ekonomiskt trängt läge späda ut sina krafter på sådant som medlemmarna inte oundgängligen behöver och efterfrågar. I annat fall kommer även intresserade barn och ungdomar att uppleva samma frustration som många av oss äldre uppfinnare upplever då företags- och affärsklimatet i verkligheten inte är så välkomnande och renhårigt som ofta förespeglas. 
    SUF måste tackla uppfinnarnas dilemma på ett fokuserat sätt. Dilemmat består i att svenskar av tradition varit duktiga på att skapa och utveckla uppfinningar, medan Sveriges näringsliv och kapitalister blivit allt ovilligare att ta vara på alla de lovande projekt som i ökande mängd flyter omkring i ”sumpen” utan att förverkligas. Dilemmat ökar ju längre bort från ”pionjärtiden” vi kommer eftersom företagen alltmer styrs och ägs av "räknenissar" med krav på kapitalutdelning inom i princip ett halvår för de investeringsbeslut man tar. Ett annat problem är att svenska uppfinnare står ganska ensamma och utsatta utan någon stöttning i ett hårdnande affärsklimat.

Önskelista:  (SUF:s konkreta utbud till sina primära målgrupper )

Basutbud
·         Rådgivande litteratur om patent och mönsterskydd samt olika avtal
·         Kurser, seminarier, studieresor, utställningar och uppfinnarträffar
·         Information, tips, varningar och uppmuntrande praktikfall på hemsidan
·         Matrikel för sökning utifrån av aktiva uppfinnare och nya projekt
·         Förteckning över ”Uppfinnare att hyra” 
·         Förteckning över lokala uppfinnarföreningar och lokala mentorer 
Utbud till Novis-uppfinnaren:
·         Hänvisning till officiella innovationsrådgivare
·         Förteckning över tänkbara prototyptillverkare
·         Förteckning över prisbilliga patentrådgivare och patentbyråer
·         Förteckning på passande reklam- och annonsbyråer för uppfinnare
·         Lista över marknadsförare och teknikförmedlare av nya uppfinningar
·         Lista över mentorer och förhandlingsbiträden
·         Förhandlingsstöd och beräkningsmallar för skälig prissättning
·         Olika avtalsförslag
·         Handledning vid nyhetsgranskning på Patentverkets bibliotek
·         Praktisk hjälp vid firma- och bolagsbildning samt annan nyetablering
Service därutöver till den anställde Företags-uppfinnaren: 
·         Information om gällande lagar, kollektivavtal och regler
·         Avtalsförslag och mallar samt upplysning om villkoren vid olika praktikfall
·         Granskning och rådgivning vid avtalsförslag med arbetsgivares motbud
·         Assistans till ombudsmän vid fackliga förhandlingar i uppfinnarfrågor 
Specifik service till den självständige Serie-uppfinnaren:
·         Översättning av förekommande standardskrifter inom PCT och EPO
·         Stor mobil utställningsmonter vid entrén till Älvsjömässan, Elmia, Svenska Mässan, NOLIA m fl
·         Permanent demonstrations- och mäklarverksamhet på samma plats
·         Juridiskt assistans vid patentintrång, tvister och processer
·         Progressiva duktiga teknikförmedlare
·         Reklam och länkning på SUF’s hemsida

Promotionsverksamhet mot uppfinnarkårens resursgivare och närmiljö, -lobbying mot företag, institutioner, riksdag och departement:
·         bättre ekonomiska incitament till entreprenörer och exploatörer
·        bättre ekonomiska resurser i såväl stort (SUF’s verksamhet) som smått (enskilda uppfinnares arbete) 

    / Bertil BURSTRÖM, medlem i Svenska Uppfinnareföreningen SUF sedan 1978    www.bertilsuppslag.eu
 

_______________________________   
 

Subjektiv översikt över kända
uppfinnartyper och deras bevekelsegrunder

 A.   "Uppfinnartyper"

     a)     "Problem-lösaren” -  har idéer och synpunkter på allt - även administrativa, filosofiska och sociala problem.
b)     "Engångs-uppfinnaren" - som länge gått och grunnat på ett besvärligt tekniskt problem på jobbet.
c)     ”Industri-uppfinnaren” - är anställd och gör kreativa insatser med arbetsgivarens produkter och metoder.
d)    "Fabrikörs-uppfinnaren" - har tagit fram en eller flera produktidéer som exploateras/tillverkas i eget företag.
e)     "Serie-uppfinnaren" - är mycket kreativ och mångkunnig som vill sälja patent eller upplåta licenser mot royalty och sedan gå vidare till nästa projekt (jfr författare och kompositörer).

Anm: Kompetens och utbildningsbehov varierar kraftigt mellan och inom ovanstående grupper! 

 B.   Vad borde en lokal uppfinnarförening kunna erbjuda?

1. Skapande personer behöver råd, utbildning och stöd i något slags samhörighet

2. Ensamarbetande uppfinnare behöver ett kontakt- och diskussionsforum

3. Kontaktförmedling och studiebesök hos utvecklingsintresserade företag och entreprenörer.

4. Föredrag och kurser om immaterialrätt, olika avtalsformer, idélansering, företagande etc.

5. Underlättande av prototypframtagning i någon närbelägen uppfinnarverkstad el dyl.

6. Underlätta projektförsäljning i gemensam utställningsmonter eller hemsida etc.

C.   Vad skulle en regional uppfinnarförening kunna tillgodose?

1.  Information, idéutbyte och samordning av kurser, studiebesök och andra evenemang i regionen.

2.  Underlättande av rådgivning, bedömning och finansiering av uppfinningar.

D.   Behövs det en nationell uppfinnarförening?

1.  Uppfinnare behöver känna samhörighet och slagkraft i en stor rikstäckande intresseförening.

2.  Uppfinnare behöver en stridbar fackförening som stöd vid förhandlingar, intrång och patenttvister.

3.  För att förbättra köpviljan och pionjärandan bland presumtiva licenstagare och exploatörer.

4.  Förbättring av rättsläget samt affärs- och förhandlingsmiljön för uppfinnare och licensgivare.

5.  Information, utbildning och råd till uppfinnare i sin innovationsverksamhet.

6.  Underlätta samt förbilliga kostnaden för olika översättningar och immaterialrätter i utlandet.

7.  Förmånliga tjänster och lämpliga tidskriftsprenumerationer mm.

8.  Opinionsbildning om uppfinnarnas betydelse, villkor, status och allmänna anseende i samhället.

E. Varför vägrar vissa ”uppfinnare” vara aktiva i en uppfinnarförening?

     1.      Tror inte att det ger något tillbaka - har fördomar om uppfinnare och andra "jockar".
2.      Har inte tid eller saknar idealitet och vill inte sprida sin kunskap och erfarenhet till andra.
3.      Vill inte riskera ”idéspionage” eller utsätta sig för ”onödig” konkurrens.

     /© Bertil Burström, Munka Ljungby  /juni 1999    www.bertilsuppslag.eu

________________________   

MOTIONER OCH FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG TILL Svenska Uppfinnareföreningen

(Motionerna har författats av medlemmar i Helsingborgs uppfinnarförening och inlämnats enskilt eller av föreningens styrelse. Dokumenten är i word-format eller omvandlats till PDF-filer. För frågor om resultat och verkan från motionerna hänvisas till Svenska Uppfinnareföreningen SUF, tel 08-545 164 70, webbplats www.uppfinnare.se)

• "ETIKNÄMNDEN ÅTER!" (2010)

• "ANTAGNA MOTIONER MÅSTE FÖLJAS UPP OCH VERKSTÄLLAS"  (2010)

• "KOMPLETT REDOVISNING AV FÖRTROENDEVALDAS RELEVANTA MERITER, KUNSKAPER OCH ANDRA ENGAGEMANG" (2008)

• "PÅ VAD SÄTT KAN SUF BLI ETT BÄTTRE STÖD FÖR AKTIVA UPPFINNARE?"  (2007)

• "VIDGAD MEDLEMSDELAKTIGHET"  (1995)

• "KATALOG MED MEDLEMSMATRIKEL"  (1995)

• "PATENT- OCH MÖNSTERSKYDDSFÖRSÄKRING"  (1995)

• "REFERENSLISTA"  (1995)

• "ALLMÄNNA MEDLEMSTILLVÄNDA PRINCIPER"  (1995)

• "PATENT- OCH MÖNSTERSKYDDSKOSTNADER"  (1993)

• "KONTORS- OCH ÖVERNATTNINGSRUM I STOCKHOLM"  (1993)

• "UPPFÖLJNING AV LAGDA MOTIONER"  (1993)

• "KRAFTFULL UPPBACKNING AV DEN ENSKILDE UPPFINNAREN"  (1993)

• "ENTREPRENÖRSFÖRSÄKRING"  (1991)

• "PERMANENT PR-PLATS FÖR SUF-MEDLEMMAR"  (1991)

• "FONDHANDBOK"  (1991)

• "FÖRVALTNING /VIDAREFÖRÄDLING AV AVLIDNA SUF-MEDLEMMARS UPPFINNINGSPROJEKT" (1991)

• "NÄMND FÖR BEVAKNING AV EKONOMI- OCH SKATTEFRÅGOR"  (1990)