UPPFINNARVÄRDEN

Startsida

Rådgivande artiklar

Lärorika praktikfall

Förslag och motioner

Uppfinningar till Salu

Uppfinnare att Hyra

Samverkan med andra

Externa länkar


FÖRSLAG OCH MOTIONER TILL UPPFINNAREFÖRENINGEN SUF
samt till STATEN OCH NÄRINGSLIVET


Tid för nysådd i näringslivet!
Ta vara på Sveriges uppfinnare som har idéer med växtkraft! Ska vi klara konkurrensen från låglöneländerna måste vi återuppväcka pionjärandan och exploatera våra resurser i form av nya projekt och lovande patent.
(Artikeln publicerad i Dagens Industri 11 sept 2004 och i Uppfinnaren & Konstruktören nr 3/04)

De senaste trettio åren har undertecknad medverkat i lika många tekniska mässor och uppfinnar­utställningar. Men senaste decenniet har jag märkt en tydlig förändring i Sverige. Nyfikna entreprenörer, "affärsnäsor" och presumtiva exploatörer visar sig allt mer sällan. Även lycksökarna lyser med sin frånvaro. Varför?
    Troligen därför att incitamenten för att upparbeta goda idéer till kommersiella succéer blivit ganska uttunnade. De ekonomiska riskerna och åtagandena i samband med att engagera kapital och arbetskraft upplevs alltför obekväma. Skattemässiga morötter saknas. Många företag leds av anställda ekonomer som sällan har lätt för att räkna hem en aldrig så bra idé.  Då VD inte har någon skyldighet att riskera sin anställning avvaktar man med köp till dess uppfinnaren startat tillverknings­bolag och kan bevisa att den nya produkten går att leverera och fakturera. De anonyma ägarna låter sig nöja med medelmåttig utveckling, liksom Sveriges rekordmånga aktiesparare som ogärna satsar på oprövade projekt. Allt färre vill och vågar riskera välmåga och anseende i en företagskultur som för länge sedan tappat pionjärandan och där politiska åtgärder inskränker sig till ett medialt krattande på storföretagens arena. Generationsförloppet Förädla- Förvärva- Förvalta- Fördärva har nått sin ändpunkt.
    Företagsekonomins byggstenar har ändrats dramatiskt. Kapitalets otrogna ägare letar snabbare vinster till minimal skatt och kostnad. Varorna förflyttas med flygande transporter. Även arbetskraften är rörlig. Sammantaget har detta fått till följd att Sverige blivit ett sämre alternativ i den globala konkurrensen om kapital och arbetstillfällen i jämförelse med lågprisländerna, som ju befinner sig i början av utvecklingskedjan Förädla-Förvärva....
     Kan trenden vändas om vår tekniska kompetens och kreativitet tas bättre tillvara? Ja, men då måste jordmånen förbättras kraftigt för att nya projekt skall exploateras och patenteras i Sverige och världen. Inkomster på immateriella värden borde kunna kompensera när efterfrågan viker på traditionella och alltför dyra produkter. Låt oss bara inte passiviseras av positiva konjunkturer när allt går i vågor samtidigt som dyningen hotar sänka oss. Inse att guldgrävartiden är över för västvärldens tillverkningsföretag som hamnat i uppförsbacke! Vad kan göras för att få teknikens nybyggare att satsa på nytt?   Några förslag:
      Låt oss med stöd från staten och Svenskt Näringsliv etablera ett permanent Idétorg eller Projekt-växthus på den plats i Sverige där affärs- och yrkesmän ofta träffas. Skulle inte ett stort ”idéväxthus” fullt med prototyper och idékoncept vara lämpligt mitt i den stora foajén på Älvsjö-mässan? Dit kommer beslutsfattare från alla branscher någon gång under året och skulle kunna känna på och testa intressanta uppslag för att sedan informera lämpliga kompanjoner som är verksamma i aktuell bransch. Svenska Uppfinnare­föreningen kan säkert ta på sig att informera om allt vad ett sådant ”idéhus” kunde erbjuda vid alla tillfällen någon mässa pågår. Uppfinnarnas dilemma att inte hitta draghjälp och exploatörer skulle få en lösning. Koppleri är visserligen förbjudet men denna form måste stödjas! En permanent handelsplats för personkontakt och projektförmedling skulle genom sin existens ständigt stimulera och korsbefrukta. Inga webbsidor kan ersätta en fysisk konfrontation. De ambitiösa människor som upplever sig beskurna i sina anställningar kunde utveckla både sig själva och landet om de fick välja och vraka bland en stor mängd affärsidéer. Det behövs inga åtgärder för att förbättra kreativiteten i Sverige. Däremot måste nya grepp till för att goda projekt skall tas tillvara innan de passerat sitt bäst-före-datum. Eftersom Exportkreditnämnden kunnat tillskapas för osäkra exportmarknader skulle väl även Tekniska Risknämnden kunna etableras med uppgift att lämna säkerheter till låneinstituten för verifierade innovationsprojekt som väntar på förverkligande.

    Om en seriös uppfinnare lagt ner mycket tid och pengar på ett projekt, borde en institutionell skyddsborgen räcka utan krav på ytterligare åtaganden och kostsamma utredningar, som ändå inte med säkerhet kan klarlägga hur framtiden kommer att gestalta sig för projektet och dess ägare.   Pengarna för byråkratin i NUTEK och ALMI (eller SIC) kan då få effektivare användning. Riskkapitalbolagen går ju endast in när affärsmöjlig­heterna kan fastställas genom reella siffror i etablerade och säljande företag. När objektet endast utgörs av en patenterad uppfinning och goda testresultat är det svårt att hitta utvecklingskapital även om projektet ser lovande ut. Uppfinnare måste kunna lita på att patent inte kan plagieras och köras över bara därför att intrångsgöraren är ekonomiskt stark och patentinnehavaren svag. Patentmyndigheterna borde backa upp genom att återförsäkra sina registreringar i en Patentsäkerhetsfond, som kunde skapas genom påslag på patentansökningsavgiften för företag över viss storlek. Mindre erfarna pionjärer behöver prisbilligare juridisk hjälp samt allmän rättstrygghet. Forskningen har ju konstaterat att där lag och ordning råder hålls ekonomisk brottslighet tillbaka och företagen blomstrar. Även i Sverige behöver rättsmiljön förbättras.
Berörda intresseorganisationer måste stärka sitt medlemsstöd och sin juridiska rådgivning.   Slutligen några förslag på konkreta incitament för presumtiva exploatörer:

THE WHISTLEBLOWER
Skulptur  rostfritt stål H=1,5 m
Bertil Burström, Ängelholm

.    Skattebefria vinsten de första sex åren i utvecklingsföretag om vinsten kvarstår i bolaget.
·
    Medge avdragsrätt för patentkostnader även från oberoende inkomster för privatpersoner.
·
    För att underlätta kapitalanskaffningen till nya projektföretag borde förluster för lån och borgensförbindelser från släktingar åtnjuta full avdragsrätt i deklarationen.
·
     Underlätta generationsväxlingen i småföretagen för att bevara framgångsflytet.
Mycket finns att göra för att börja på ny kula i den naturliga händelsekedjan Förädla- Förvärva- Förvalta-.....

 / © Bertil BURSTRÖM  Ängelholm 2004.      www.bertilsuppslag.eu


_________________________  
 

Exploatera den svenska kreativiteten!
eller
Fler företag borde anlita "uppfinnare att hyra"
(Artikeln införd i Dagens Industri 25 aug 2000)

AB SVERIGE och flertalet av de övriga välutvecklade delarna av Europa går så det ryker, sägs det – åtminstone för närvarande. Staten ligger på plus genom minskade utgifter för vård, skola, vägunderhåll mm och de stora exportbolagen samt våra IT-företag råkar just nu ligga på toppen av surfvågen och genererar jobb även till många underleverantörer. Men även en stor konjunkturvåg når sitt slut och sin botten – vad händer då? Passar vi på att förnya våra produkter och vårt tjänsteutbud medan vi har råd? Troligen inte, för när vi har råd har vi inte tid och när vi har tid har vi inga pengar! Ett sätt att klara problematiken är att de företag, som vill vara uppdaterade och moderna i sitt utbud och kunna expandera även när konjunkturerna är sämre, ser till att skapa informella nätverk med helt fristående uppfinnare och andra kreativa och skapande naturer. Sådana resurspersoner har ju lätt för att kreera annorlunda och okonventionella vinklingar och har en ovanlig förmåga att komma på och i tanken pröva udda  men ofta framgångsrika kombinationer från olika teknikområden. För det är ju så att även de mest kreativa förmågorna i de hårt sysselsatta företagen har svårt att hinna tänka de riktigt djupa tankarna och lyfta upp de goda och epokgörande idéerna mitt i brådskan under all hets och larm. Därför är det en god idé om företagen själva söker upp de fristående specialbegåvningarna och småföretagen inom idéframtagning och produktutveckling, vilka mer än gärna vill dra sina strån till stacken.
    Visst är vi vana vid att vara de som knackar på hos företagen för att erbjuda nya projekt, men av naturliga skäl blir detta ofta illa tajmat. Vi utanförstående vet ju inte vad och hur mycket som just då är på gång i företagen när vi hör av oss. Om företagen i stället kontaktar oss blir det säkert många träffar och lyckosamma möten, för de flesta av vår sort står alltid på språng. Vi vill ju inget hellre än att få kännedom om meningsfulla problem och uppslag att gripa oss an och skapa bättre lösningar på.
    Som någon sagt: Bakom varje problem finns det en lösning, och bakom varje lösning finns en bättre lösning!” Och inte behöver det väl vara ett tecken på svaghet att en utvecklingsavdelning tillfälligt anlitar någon utomstående, dokumenterat kreativ resurs? Tvärtom tyder det väl på insikt och mognad när man kan bortse från personliga känslor av ”vi och dom”, NIH- och Jantelagarna och i stället kan se till det övergripande målet att åstadkomma bättre resultat och produkter i sitt företag.

     Hur man hittar oss? Fråga hos våra intresseorganisationer! Hos Svenska Uppfinnareföreningen finns över tvåtusen kreativa människor med olika specialiteter och hos design- och konstnärsförbunden finns andra förmågor att tillgå för andra uppgifter. Likaså kan man få hänvisningar till lokala sammanslutningar och föreningar för att finna de eftersökta nytänkarna i hemmaregionen. Förteckningar finns även i tidskriften Uppfinnaren/Konstruktören. Man kan även tillfråga PRV och dess informationsavdelning och få upplysning om vilka svenskar som med, låt säga tio patent eller fler dokumenterat sig som riktigt genuina uppfinnare.   
    De med många patent kan ju antas vara särskilt potenta nytänkare, som skulle kunna skapa ytterligare några helt nya och förut okända konstruktioner, metoder och processer för det framtidsinriktade företaget. Hur avtala och betala oss? Skriv ett kortfattat uppdragsavtal och specificera målsättningen samt villkoren om arbetet utnyttjas med stöd av patent- eller mönsterskydd. Betala med ett paketpris eller timarvode. Kom överens om en lämplig royaltyprocent om immaterialrätter registreras och utnyttjas. Utgångspunkten måste vara att så snabbt som möjligt få ut resultatet på marknaden med mesta

TÄNKAREN/UPPFINNAREN
Skulptur i brons
Bertil Burström, Ängelholm

möjliga utbyte på lång sikt. Inte att mangla och betala upphovsmannen minsta möjliga! Det har visat sig att det är bäst för alla parter om man gemensamt strävar mot bästa möjliga marknadsbearbetning och inte att upphovsmannen respektive exploatören bevakar och bekämpar varandra för att själv få så stor bit som möjligt av kakan. Den defensiva modellen lämnar inget gott. Som bekant har många enskilda uppfinnare lagt grundstenen för många av våra stora exportföretag. Detta har skett när finansiärer och entreprenörer samverkat med idébäraren i bästa sämja.
     Låt oss återuppväcka pionjärandan igen och förnya Sveriges företag! Ett bra sätt är att välja ”uppfinnare att hyra” och därigenom skapa lönsamma korsbefruktningar och för företagen upplivande ”hjärnstormar”. Goda idéer är som brinnande ljus – de ökar vår insikt och skingrar mörkret!

 / © BERTIL BURSTRÖM    2000   www.bertilsuppslag.eu


______________________________________


Viktiga uppgifter för ett "UPPFINNARFÖRBUND"
 - synpunkter från en "gammal" uppfinnare

("Uppfinnarförbundet" finns och heter SUF, bildat 1886)

Övergripande mål:
SUF bör verka för att det blir meningsfullt och lönsamt att vara uppfinnare i Sverige.

Sätt att uppnå målet:
1.  SUF måste regelbundet undersöka vilken service merparten av uppfinnar-medlemmarna efterfrågar och sedan försöka leverera detta.
2.  SUF måste genomföra de aktiviteter som med säkerhet främjar nyttiggörandet av medlemmarnas uppfinningar och alster.

Aktiva uppfinnare vill att SUF koncentrerar sig på följande:
1.
    SUF bör genom juridisk rådgivning och på annat sätt hävda uppfinnarnas rätt och skäliga ersättning för sitt skapande, både som princip men även genom enskilda insatser där så är möjligt.
2.
   SUF bör genom konkreta åtgärder verka för att svenska uppfinningar förmedlas till exploatörer och företag så att utvecklingsarbetet kommer till användning till intressenternas och landets fromma.
3.
   SUF bör sammanställa och tillhandahålla kurser och utbildningsmaterial i innovations- och marknadsföringsfrågor så att medlemmarnas kompetens når en tillfredsställande nivå.
4.
   SUF bör genom politiska och andra åtgärder verka för att finansiering och exploatering av nydanande projekt och uppfinningar underlättas för både uppfinnare och företag.
 
     
    Om svenska uppfinnare får SUF:s och statens hjälp att visa goda framgångsexempel kommer både ungdomar och vuxna att följa efter, precis som effekten blev i tennis efter Björn Borgs framgångar.  
SUF bör inte i ett ekonomiskt trängt läge späda ut sina krafter på sådant som medlemmarna inte oundgängligen behöver och efterfrågar. I annat fall kommer även intresserade barn och ungdomar att uppleva samma frustration som många av oss äldre uppfinnare upplever då företags- och affärsklimatet i verkligheten inte är så välkomnande och renhårigt som ofta förespeglas. 
    SUF måste tackla uppfinnarnas dilemma på ett fokuserat sätt. Dilemmat består i att svenskar av tradition varit duktiga på att skapa och utveckla uppfinningar, medan Sveriges näringsliv och kapitalister blivit allt ovilligare att ta vara på alla de lovande projekt som i ökande mängd flyter omkring i ”sumpen” utan att förverkligas. Dilemmat ökar ju längre bort från ”pionjärtiden” vi kommer eftersom företagen alltmer styrs och ägs av "räknenissar" med krav på kapitalutdelning inom i princip ett halvår för de investeringsbeslut man tar. Ett annat problem är att svenska uppfinnare står ganska ensamma och utsatta utan någon stöttning i ett hårdnande affärsklimat.

Önskelista:  (SUF:s konkreta utbud till sina primära målgrupper )

Basutbud
·         Rådgivande litteratur om patent och mönsterskydd samt olika avtal
·
         Kurser, seminarier, studieresor, utställningar och uppfinnarträffar
·
         Information, tips, varningar och uppmuntrande praktikfall på hemsidan
·
         Matrikel för sökning utifrån av aktiva uppfinnare och nya projekt
·
         Förteckning över ”Uppfinnare att hyra” 
·         Förteckning över lokala uppfinnarföreningar och lokala mentorer 
Utbud till Novis-uppfinnaren:

·         Hänvisning till officiella innovationsrådgivare
·
         Förteckning över tänkbara prototyptillverkare
·
         Förteckning över prisbilliga patentrådgivare och patentbyråer
·
         Förteckning på passande reklam- och annonsbyråer för uppfinnare
·
         Lista över marknadsförare och teknikförmedlare av nya uppfinningar
·
         Lista över mentorer och förhandlingsbiträden
·
         Förhandlingsstöd och beräkningsmallar för skälig prissättning
·
         Olika avtalsförslag
·
         Handledning vid nyhetsgranskning på Patentverkets bibliotek
·         Praktisk hjälp vid firma- och bolagsbildning samt annan nyetablering
Service därutöver till den anställde Företags-uppfinnaren: 
·
         Information om gällande lagar, kollektivavtal och regler
·
         Avtalsförslag och mallar samt upplysning om villkoren vid olika praktikfall
·
         Granskning och rådgivning vid avtalsförslag med arbetsgivares motbud
·
         Assistans till ombudsmän vid fackliga förhandlingar i uppfinnarfrågor 
Specifik service till den självständige Serie-uppfinnaren:
·
         Översättning av förekommande standardskrifter inom PCT och EPO
·
         Stor mobil utställningsmonter vid entrén till Älvsjömässan, Elmia, Svenska Mässan, NOLIA m fl
·
         Permanent demonstrations- och mäklarverksamhet på samma plats
·
         Juridiskt assistans vid patentintrång, tvister och processer
·
         Progressiva duktiga teknikförmedlare
·
         Reklam och länkning på SUF’s hemsida

Promotionsverksamhet mot uppfinnarkårens resursgivare och närmiljö, -lobbying mot företag, institutioner, riksdag och departement:
·
         bättre ekonomiska incitament till entreprenörer och exploatörer
·
        
bättre ekonomiska resurser i såväl stort (SUF’s verksamhet) som smått (enskilda uppfinnares arbete) 

    / Bertil BURSTRÖM, medlem i Svenska Uppfinnareföreningen SUF sedan 1978    www.bertilsuppslag.eu
 

_______________________________   
 


Subjektiv översikt över kända
uppfinnartyper och dessa personers bevekelsegrunder

 A.   "Uppfinnartyper"

     a)     "Problem-lösaren” -  har idéer och synpunkter på allt - även administrativa, filosofiska och sociala problem.
b)
     "Engångs-uppfinnaren" - som länge gått och grunnat på ett besvärligt tekniskt problem på jobbet.
c)
     Industri-uppfinnaren” - är anställd och gör kreativa insatser med arbetsgivarens produkter och metoder.
d)
    "Fabrikörs-uppfinnaren" - har tagit fram en eller flera produktidéer som exploateras/tillverkas i eget företag.
e)
     "Serie-uppfinnaren" - är mycket kreativ och mångkunnig som vill sälja patent eller upplåta licenser mot royalty och sedan gå vidare till nästa projekt (jfr författare och kompositörer).

Anm
: Kompetens och utbildningsbehov varierar kraftigt mellan och inom ovanstående grupper! 

 B.   Vad borde en lokal uppfinnarförening kunna erbjuda?

  1. Skapande personer behöver råd, utbildning och stöd i något slags samhörighet

  2. Ensamarbetande uppfinnare behöver ett kontakt- och diskussionsforum

  3. Kontaktförmedling och studiebesök hos utvecklingsintresserade företag och entreprenörer.

  4. Föredrag och kurser om immaterialrätt, olika avtalsformer, idélansering, företagande etc.

  5. Underlättande av prototypframtagning i någon närbelägen uppfinnarverkstad el dyl.

  6. Underlätta projektförsäljning i gemensam utställningsmonter eller hemsida etc.

C.   Vad skulle en regional uppfinnarförening kunna tillgodose?

  1.  Information, idéutbyte och samordning av kurser, studiebesök och andra evenemang i regionen.

  2.  Underlättande av rådgivning, bedömning och finansiering av uppfinningar.

D.   Behövs det en nationell uppfinnarförening?

1.  Uppfinnare behöver känna samhörighet och slagkraft i en stor rikstäckande intresseförening.

2.  Uppfinnare behöver en stridbar fackförening som stöd vid förhandlingar, intrång och patenttvister.

3.  För att förbättra köpviljan och pionjärandan bland presumtiva licenstagare och exploatörer.

4.  Förbättring av rättsläget samt affärs- och förhandlingsmiljön för uppfinnare och licensgivare.

5.  Information, utbildning och råd till uppfinnare i sin innovationsverksamhet.

6.  Underlätta samt förbilliga kostnaden för olika översättningar och immaterialrätter i utlandet.

7.  Förmånliga tjänster och lämpliga tidskriftsprenumerationer mm.

8.  Opinionsbildning om uppfinnarnas betydelse, villkor, status och allmänna anseende i samhället.

E. Varför vägrar vissa ”uppfinnare” vara aktiva i en uppfinnarförening?

     1.      Tror inte att det ger något tillbaka - har fördomar om uppfinnare och andra "jockar".
2.
      Har inte tid eller saknar idealitet och vill inte sprida sin kunskap och erfarenhet till andra.
3.
      Vill inte riskera ”idéspionage” eller utsätta sig för ”onödig” konkurrens.

     /© Bertil Burström, Munka Ljungby  /juni 1999    www.bertilsuppslag.eu

________________________   

MOTIONER OCH FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG TILL Svenska Uppfinnareföreningen

(Motionerna har författats av medlemmar i Helsingborgs uppfinnarförening och inlämnats enskilt eller av föreningens styrelse. Dokumenten är i word-format eller omvandlats till PDF-filer. För frågor om resultat och verkan från motionerna hänvisas till Svenska Uppfinnareföreningen SUF, tel 08-545 164 70, webbplats www.uppfinnare.se)

 

Se till att du skriver ett genomtänkt och heltäckande avtal med ett seriöst företag!
Innan du skriver på något avtal - kontrollera personen/företaget bakom de fagra löftena i dennes
hemkommun och på Internet etc, samt att den tänkta affärskontakten inte finns med på Svarta Listan
 

Det är viktigt att goda idéer tas till vara och kommer till nytta
på rättvisa, kommersiella villkor!

© webbdesigner, Uppdaterad 2014-03-20 av Bertil Burström
Webbsajten introducerad på Internet 15 februari 2006 

© Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Kopiering/efterapning utan skriftligt tillstånd är förbjuden.
 

Webbsidan byggd med FrontPage 2003 för Internet Explorer och FireFox