UPPFINNARVÄRDEN
 

Startsida

Rådgivande artiklar

Lärorika praktikfall

Förslag och motioner

Uppfinningar till Salu

Uppfinnare att Hyra

Samverkan med andra

Externa länkar

LÄSVÄRDA ARTIKLAR OCH JURIDIK FÖR INNOVATÖRER 

Scrolla neråt så hittar du minst åtta läsvärda artiklar med nyttiga
kunskaper för varje entreprenör, småföretagare och uppfinnare.

Tips:
Anlitar du advokat, pass på att denne inte påverkas på något sätt av motparten eller andra intressenter.
I så fall kan du förlora dina rättigheter och kommer inte att få skadestånd av advokaten i domstol. Studera detta
TYPEXEMPEL respektive Illustrerad varning


_____________

Bråttom? Läs i så fall "Bertils 50 snabba" (femtio goda råd till idébärare - pdf-fil från Uppfinnaren-Konstruktören nr 3/2009)    (originalmanus: "Bertils 50 snabb-råd")

____________

Uppfinnaren är en viktig kulturarbetare
(Artikeln publicerad i tidskriften Uppfinnaren-Konstruktören nr 6/2006)

Den ursprungliga betydelsen av ordet kultur är odling och skapande. Kultur är alltså allt som växer, skapas, formas och utvecklas samt resultatet därav. Den kultur de flesta tänker på är konst såsom måleri, teckning och skulptur, ordkonst som poesi, prosa och filosofi, musik och komposition, film och teater med mera – allt skapat av kulturarbetare och konstnärer till njutning, bildning och vederkvickelse för alla kulturälskare.
       Men nog är väl de flesta nyttiga ting som underlättar vår vardag också ett slags kulturyttring och konst? Javisst! För att ta fram dessa produkter, metoder och processer krävs ju mycken kreativitet och skaparkraft. Utvecklingen har ständigt gått framåt och hela tiden byggt vidare på vad som skapats tidigare. Ständigt gör forskningen och teknikutvecklingen mer eller mindre stora språng. Ofta ligger enskilda personer och småföretag bakom detta arbete. Vår levnadsstandard skulle inte ha utvecklats särskilt långt och dessa rader skulle inte ha kunnat läsas utan uppfinnarnas kreativa insatser. Tänk även på uppfinningar som radion, telefonen, röntgenapparaten, flygplanen, bilen, cykeln, kylskåpet, elspisen, glödlampan samt massor av andra nyttiga alster i såväl stort som smått. Efter att ha pekat på detta kan det tyckas något underligt att uppfinnarna inte längre har den status och prestige i Sverige som rådde under industrialismens tidigare år. Forskare och vetenskapsmän vid akademier och institutioner däremot har fått ett ökat anseende till nivåer som ibland ger eko även i Nobelpris­sammanhang. Huruvida detta beror på skillnaden i normal utbildningsnivå, anknytningen till välrenommerade professorer och docenter eller den stora skillnaden i tillgängligt kapital och utrustning samt statliga forskningsanslag undandrar sig min bedömning.
       Om ett alster från ett kreativt tekniskt skapande är helt nytt och inte förevisats offentligt samt dessutom besitter en tydlig teknisk effekt och bygger på en problemlösning som inte kan anses ligga nära till hands för en fackman på området, - då kan den nya produkten eller metoden betraktas som en patenterbar uppfinning. Blir uppfinningen kommersialiserad och lanserad på marknaden i form av färdiga produkter, metoder eller processer kallas den med ett modernt språkbruk för innovation.
       I de flesta utvecklade länder finns patentverk och myndigheter som nyhetsgranskar och beviljar ansökningar samt registrerar mönster och formgivning, varunamn och varumärken samt patent. Motivet till att dessa institutioner inrättades för över hundra år sedan är tanken att samhällets tekniska utveckling stimuleras bäst om den som vill lägga ner stora arbetsinsatser och kapital på utvecklings­arbete i gengäld får åtnjuta ensamrätt till sitt resultat ett antal år. Om inte, är det rimligt att tro att all forskning och presentation av snillrika idéer allvarligt hämmas eller avstannar om de ”intellektuella frukterna” genast blir andras egendom.
       I de olika patentverkens arkiv finns över 45 miljoner patent registrerade. Samma uppfinning kan vara patenterad i ett tjugotal länder, men i de flesta fall endast i några få. Detta betyder att åtminstone tio miljoner uppfinningar har ansetts tillräckligt avancerade för att patent skulle beviljas under åren. Av dessa har exempelvis den holländska TV- och radio­tillverkaren Philips ansökt om och fått cirka 100.000 patent registrerade. I Sverige ansöks om patent på fyra till femtusen uppfinningar årligen. Av dessa svarar telefonkoncernen Ericsson’s anställda för ungefär en femtedel.
       En patenträtt ger ensamrätt för uppfinnaren eller patentets innehavare i tjugo år räknat från ansökningsdagen (ytterligare max fem år medges för läkemedelspatent med hänsyn till samhällets olika verifieringskrav). Huruvida ett patent har skyddsverkan gentemot andra förutsätter att årsavgifterna är betalda. Årsavgifterna ökar för varje patentår från några hundra kronor till uppemot sextusen kronor i varje land där man vill att patentskyddet skall upprätthållas. Många beviljade patent förfaller därför av kostnadsskäl och avskrivs i förtid.
       Kostnaderna för experiment, prototyper, utvärdering, produktionsverktyg och råmaterial, patentbyråkostnader, finansiering med mera är betydande. Lägg därtill svårigheten att hitta finansiärer, samarbetspartner, producenter och försäljningskanaler samt problemet att tackla alla konkurrenter. Detta gör att bara fem-sex procent av alla patent tas i anspråk och når sitt förverkligande, medan endast ett patent av hundra blir en kommersiell framgång. Lägg därtill att endast en av fyra ansökningar om patent beviljas, så förstår man att vägen är lång och knagglig för den skapande människa som kallas uppfinnare eller innovatör. Uppfinnarens upphovsrätt måste till skillnad från andra skapade verk registreras och betalas för att vara skyddad. Detta kan uppgå till mellan trettio och sextio tusen kronor per land. Vidare nödgas patentinnehavaren ensam försvara sitt patent i domstol om någon gör patentintrång och plagierar, tillverkar eller säljer efterapningar. Allt detta slipper författaren, tecknaren, kompositören med flera, vars verk åtnjuter en suverän och kostnadsfri ensamrätt under upphovs­mannens livstid och sjuttio år därefter. Författare och konstnärer behöver heller inte starta tryckeri eller färgfabrik, men det är närapå vad en uppfinnare i princip måste göra för att få ut sin skapelse på marknaden.
       ”Uppfinnare” har liksom andra människor olika kompetenser och anlag. Fem huvudgrupper kan urskiljas:
·   ”Problem-lösaren” -  som har synpunkter på allt, även administrativa och sociala problem.
·   "Engångs-uppfinnaren" - som länge gått och grunnat på ett besvärligt tekniskt problem på jobbet och till slut hittat en lösning.
·   ”Industri-uppfinnaren” – som anställts för att forska och göra kreativa insatser med företagets produkter m m.
·   "Fabrikörs-uppfinnaren" – som med en eller flera idéer och uppfinningar inom en viss bransch startat företag för att exploatera dessa.
·   "Serie-uppfinnaren" – som ständigt kreerar och utvecklar problemlösningar inom skilda områden och sedan försöker sälja patenten eller upplåta licenser mot royalty (typ författare/kompositör).

       Genuina och utpräglade uppfinnare är vanligtvis inga säljare och ordkonstnärer. Faktiskt finns det en större andel dyslektiker bland de uppfinnarbegåvade än bland andra grupper. Många är dock konstnärligt intresserade och duktiga på formgivning och design. Paradexemplet är tusenkonstnären Lionardo da Vinci (1452-1519). Dessutom måste en lyckosam uppfinnare besitta en stark tro på sin sak samt vara hängiven och envis men samtidigt vara ödmjuk och mottaglig för kritiska synpunkter och förbättringsförslag från omgivningen. Andra viktiga egenskaper för en sann uppfinnare är en optimistisk och förhoppningsfull läggning men samtidigt kritisk och respektlös mot befintliga problemlösningar, teknologier och produkter. Vidare måste uppfinnaren vara en god analytiker och forskare som kan förhålla sig objektiv och ärlig även till sina egna negativa försöksresultat som ju knappast går att undvika. För den genuine uppfinnaren är fokuseringen på pengar sällan det primära även om pengar är oundgängliga och utgör ”bensin till motorn” samt ger möjlighet att ta sig an nästa projekt. Tillfredsställelsen av att åstadkomma något med bestående värde och som kommer mänskligheten till nytta framstår nog som allra viktigast.
       Som uppfinnare fungerar jag själv så här i själva problemlösningssituationen. När jag ser eller hör talas om ett problem eller önskemål som känns tillräckligt meningsfullt går en radar- eller skanner-funktion igång i hjärnan. Snabbt poppar ett antal idéer och uppslag upp – en del möjliga, andra omöjliga. Samtidigt kollar jag vad som redan finns på marknaden och läser på i ämnet samt sätter igång den kreativa delen av hjärnan igen och igen samt prövar många alternativa idéer och uppslag. Det känns faktiskt både i kroppen och i knoppen om uppslagen inte är tillräckligt bra och om något fattas men ändå är på gång. Jag upplever det som ett slags havandeskap eller ”förstoppning”. Jag kan gå med känslan i några dagar och plötsligt springer den rätta lösningen fram - alldeles oberoende av vad jag gör just då. Då gäller det att fundera ännu lite djupare över fördelar och nackdelar och tänka ut några varianter eller modifikationer samt attraktiva utföringsformer. Finns det en lönsam marknad åker jag till Patent­direktoratet utanför Köpenhamn (ligger närmast till för min del) och kollar om mina idéer verkligen är unika. Numera går det lika bra att kolla via patentdatabaser på Internet (se relevanta länkar på: www.uppfinnareihelsingborg.se). Är min idé ny på området och tillräckligt bra, handlar det om en uppfinning som är klart patenterbar. Sedan börjar det stora arbetet med att förverkliga och exploatera uppfinningen. Nio delar transpiration och en del inspiration, sade redan Thomas Alva Edison på sin tid (1847-1931).
       Oavsett vilka anlag vi ”skaparnaturer” än har begåvats med, är vi mer eller mindre beroende av intressenter, rådgivare, experter, finansiärer, reklamare och inte minst entreprenörer för att förverkliga ett projekt. För att nå ut med sin uppfinning som färdig produkt till slutförbrukaren gäller det att ha tur med sin ”timing” och träffa rätt person på rätt företag med det rätta projektet vid rätt tillfälle och under bästa förutsättningar och omvärldskonjunkturer. Man måste inse att det faktiskt behövs ett ”stafettlag” för varje nytt uppfinningsprojekt och att den framtida vinsten måste fördelas på flera händer. Bra och entusiastiska marknadsförare och exploatörer är dock oundgängliga för ”stafettloppets” sista sträcka för att nå målet – att uppfinningen kommer till användning hos nöjda slutkunder och ger vinst till den som ofta både bokstavligt och bildligt satsat sitt liv och sin själ med pengar och blod, svett och tårar för att förverkliga sin idé. Därigenom kan uppfinnarens nyskapande och kreativa pionjärarbete på ett verksamt sätt bidra till den kulturella utvecklingen både i den aktuella branschen och i landet.

© Bertil BURSTRÖM,  juli 2006    Hemsida: www.bertilsuppslag.eu    E-post: bertil@srsf.se

_____________

Detta bör du tänka på när du fått en idé
”Hjälp, jag har fått en idé! Vad gör jag?”
(Artikeln publicerad i Uppfinnaren & Konstruktören nr 3/2006)

För den som befinner sig i ovanstående belägenhet och är novis på området lämnas här en enkel vägvisare.
     Först bör man fråga sig: ”Har jag en problemlösning eller är det fråga om ett problem och önskemål om en ny produkt eller metod?” För sistnämnda fall och om behovet känns angeläget kan man kontakta närmaste uppfinnarförening eller SUF (Svenska Uppfinnareföreningen), som förhoppningsvis kan hänvisa till lämplig uppfinnare eller lokal idéförening. Har du däremot en ny idé, som du tycker borde nyttiggöras och inte hamna i byrålådan får du gå en längre väg.
       Man måste ärligen ställa sig frågan om det finns någon affär i idén. Alltså om innovationen (d v s själva förverkligandet av en uppfinning) kan slå sig in på en tuff marknad med tillräckligt lönsam prissättning och kunna skapa försäljningsvolymer så att alla satsade pengar betalas tillbaka?
       Är svaret ett klart ja, måste man kolla om uppfinningstanken verkligen är ny, vilket faktiskt sällan är fallet! Besök affärer och varuhus samt kolla i produktkataloger och några branschmässor. Har du inte upptäckt något oroväckande, besök om möjligt PRV- Patentverket i Stockholm; Patentdirektoratet utanför Köpenhamn eller Styret för Det Industrielle Rettsvern i Oslo - vilket som nu ligger närmast. Där kan du få hjälp av bibliotekarien att hitta rätt patentklass för att sedan botanisera bland gamla patent­skrifter där figursidorna snabbt ger besked om vad som ”hittats på” tidigare. Det finns faktiskt 45 miljoner patent i världen hittilldags! Den datorvane kan söka i de patentdatabaser som förtecknas under "länkar" på denna webbsida
.  Kan du inte göra detta själv, får du anlita dyra konsulter inom patent- och teknikundersökning.
       Är du fortfarande övertygad om nyhetsvärdet på din idé samt den tekniska och affärsmässiga nyttan, bör du läsa ett antal patentskrifter på området för att inhämta upphovsmännens syn på för- och nackdelar med dåtida teknik och den teknik och de modifikationer de föreslog. Detta ger dig nyttiga tips om behov, svårigheter och utföranden som du kanske inte redan har tänkt på. Kom bara ihåg att inte publicera eller visa din idé eller prototyp offentligt om du senare tänker söka patent på den!
       När denna research och förundersökning är genomförd bör du försöka tänka ut några modifikationer och förbättringar på din idé. Kanske kan du komplettera med ytterligare användningssätt och tillbehör som gör din produkt ännu attraktivare? Numera måste nyheter från småföretag vara uppåt femtio procent bättre och/eller prisbilligare än de existerande för att nå säkert insteg på en överfull marknad. En anställd inom låt oss säga Electrolux kan däremot göra en marginell förbättring på någon av bolagets produkter och få se denna förverkligad, eftersom alla försäljnings­kanaler redan finns och varje förbättring utgör en marknads­fördel. Företag och anställda är i sådana fall skyldiga att tillämpa minimireglerna i lagen om arbetstagares uppfinningar (SFS 1949:345) eller gällande överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter (
se www.isf.se eller www.ptk.se)
       Undersök hur stor marknaden är och kan bli, samt var och hur tillverkningen kan ordnas. Förmodligen är det svårt att nå mer än tio procents marknadsandel de första åren. Överlägg med dig själv och dina närmaste om du är tillräckligt nyfiken, envis och uthållig för att bli din egen fabrikör eller om du hellre vill upplåta uppfinningen på licens eller sälja hela konceptet. Kanske ta in en partner eller sälja andelar i projektet eller i ett exploateringsbolag? Gör en kalkyl på vad det kommer att kosta för att komma till avslut för något av de alternativ du föredrar eller bäst klarar av. Men pass upp så att inte dina drömmar skenar iväg så att du förlorar all sans och förnuft i den lika saliga som gäcksamma tron att du har skapat en världsrevolutionerande uppfinning. Inget kan vara farligare.
       Handlar det om ett stort projekt måste du ta in hjälp, skaffa kapital och kompanjoner. Kontakta gärna ett närbeläget, välkänt företag i branschen och bjud in dem i projektet med ett sekretessavtal i botten och en optionsöverenskommelse att gå vidare med. Låt absolut inte någon som du inte känner och har full tillit till få för stor andel och bestämmande inflytande i projektet! Försök ha en alternativ försörjning ordnad som sista utväg om delägarna börjar vilja knapra på din andel. Råd vid avtalsskrivning och om vanliga fallgropar i affärslivet finns på:
www.srsf.se/rattspolitiska_artiklar.htm 
        För hjälp med startkapital och rådgivning bör du kontakta närmaste ik2- eller ALMI-kontor och någon av deras rådgivare i innovationsfrågor. De ställer upp gratis och kan bevilja mindre penningbelopp som villkorslån eller bidrag. För att övertyga intressenter och rådgivare på bästa sätt och inte minst dig själv om uppfinningens funktion och attraktion, är det nödvändigt att ta fram en eller flera väldesignade och fungerande prototyper eller skalmodeller. Gör alltid ordentligt genomtänkta skisser och ritningar innan du börjar ditt prototypbygge! Uppfinnarverkstäder för prototyper finns på ett fåtal platser i landet
(se under "länkar" på denna webbsida). I annat fall kan man lägga ut olika detaljer för tillverkning hos sinsemellan oberoende tillverkare för att inte avslöja uppfinningen och klara sekretessen. Är du tveksam kan man be att få en sekretess­förbindelse signerad (se förslag under "bibliotek" på denna webbplats).
       Ett säkrare ”gratisskydd”, om än kortfristigt, är att lämna in en provisorisk patentansökan: Skriv själv en tydlig förklaring eller uppsats om det nya i din idé så fullständigt som möjligt. Beskriv även sådana varianter som du kan tänka dig att en plagiatör kan tillgripa för att kringgå din uppfinning. Skaffa en ansökningsblankett och skicka in alltsammans med fotografier och skisser i två exemplar samt en begäran om ”diariebevis” till PRV. När du mottagit Patentverkets kvitto kan du förevisa dina uppfinningstankar för vem du vill. Efter en månad kommer PRV att skicka ut ett föreläggande om att komplettera med patentkrav och sammandrag m m samt betala ansökningsavgift plus straffavgiften 500 kronor. Om du struntar i detta får du inom någon månad ett avslagsbeslut, men med upplysning om att du kan återuppliva din ansökan inom fyra månader. På detta sätt har du tillgång till ett provisoriskt ”patentskydd” under sex månader utan kostnad. Inom den tiden hinner du utröna om det är värt att be en patentkonsult hjälpa dig med en formellt godtagbar ansökan. Men då blir det dags för utgifter!
       Upprätta en lista över viktiga säljargument samt tänkbara fördelar och nackdelar (SWOT-analys). Vid samtal med potentiella intressenter är det av stort värde att uppvisa en kostnads- och intäktskalkyl samt en marknadsundersökning och om möjligt en affärsplan över projektet eller planerat exploateringsföretag. Bankerna (odla alltid kontakter med flera!) eller NyföretagarCentrum, som finns i flera större städer, kan säkert hjälpa dig med den viktiga cashflowanalysen, så att inte pengarna sinar i något känsligt skede. Se även:
www.drivaeget.com   
       För att slå mynt av sin uppfinning med rätt prissättning måste man från början ha klart för sig hur konkurrensen ser ut och hur branschföretagen uppträder, samt försöka nå ut till så många potentiella köpare så snabbt som möjligt. Vid licensförsäljning gäller det att åstadkomma en slags auktion till flera. I annat fall finns risken att den som tror sig vara ensam spekulant kan ”svälta ut dig” för att sedan köpa ditt koncept för en spottstyver. Faktum är att ”risktagarandan” är betydligt sämre nu än för bara tio-femton år sedan. Ta alltid kontakt med företagets ägare eller i andra hand en offensiv VD eller marknads­chef och försök få till stånd ett muntligt sammanträffande i sällskap med en bisittare och ”knutupplösare”. Vid förhandlingen skärper du argumenten om du kan hänvisa till en provförsäljning och/eller en objektiv testrapport och marknadsanalys.
       Tänk på att en pionjär och köpare av ett licenserbjudande vill ha en stark ensamrätt på produkten. Är du helt säker på att kunna hitta en exploatör bör du söka patent eller mönsterskydd. Är marknaden eller förutsättningarna överlägset bäst någonstans i utlandet bör du kanske börja med att söka patent där. Under prioritetsåret, då du under påföljande år har företräde att fullfölja patentansökan i andra länder, upptäcker du kanske att du inte kan mobilisera tillräckligt med kapital. Då är det bra att du åtminstone sökt patent i det utbytesmässigt sett mest fördelaktiga landet. Sådana ting kan du diskutera med de flesta patentbyråer under en gratis introduktions­timme. Om inte, har SUF avtal med Patentombudsföreningen så att du kan erhålla en voucher för en timmes kostnadsfri konsultation hos ansluten patentbyrå.
       Glöm inte att när en formell patentansökan väl har inlämnats för minst trettiotusen kronor, så börjar tiden snabbt rinna iväg. Sök därför patent så sent som möjligt och inte förrän du blivit helt nöjd med teknik och utförande och har finansieringen tryggad. Det är sällan någon risk att någon annan kommer före om din idé är tillräckligt unik! Vill du skydda designen måste en mönsterskyddsansökan göras samma dag om samma figur förekommer i din patentansökan! Efter 18 månader blir patentansökan offentlig, och innan dess (senast inom 12 månader) måste du ha inhandlat patentkonsulttjänster för de ytterligare länder som anses viktiga. Räkna med ytterligare trettio till sextio tusen i första skedet (för EPO- och PCT-ansökan). Efter några år måste validering av den beviljade EPO-ansökan göras i varje patentland för sig, vilket även kostar (översättning m m). Räkna även med löpande årsavgifter för patenten på några tusen kronor per land. Följaktligen gäller det att snabbt få in pengar som täcker utgifterna.
       Oavsett på vilket sätt din uppfinning lanseras, måste du se till att produkten/ innovationen är tydligt märkt med ”Patent sökt” eller ”Patent-/Mönsterskyddsnummer xx”, samt uppgift om producent eller försäljningsställe. CE-märkning och eventuella certifikat från myndigheter måste även anskaffas. Innan patentansökan blivit offentlig är det svårt att få skadestånd från någon som gjort kopior på din uppfinning i ”god tro”. För att förebygga otillåten kopiering är tydlig märkning en bra åtgärd.
       Den som är kvalitetsmedveten och vill göra sin hemläxa på bästa sätt kan finna mycken information och kunskap i olika böcker på området
(se exempelvis litteraturförteckningen under "bibliotek" på denna webbsida). Ju snyggare och aptitligare en produktidé presenteras och ju längre utvecklingen och färdigställandet av projektet har drivits, desto större är chansen att lyckas och desto mer betalt kan man få för sitt arbete och sin uppfinning.
       Som enskild uppfinnare är man mer eller mindre beroende av intressenter, rådgivare, experter, finansiärer, reklamare och helst även en erfaren entreprenör för att kunna förverkliga sitt projekt. För att nå ut med sin uppfinning som färdig produkt till slutkunden gäller det att ha tur med sin ”timing”. Man måste träffa rätt person på rätt företag med rätt projekt vid rätt tillfälle och under bästa förutsättningar och omvärlds­konjunktur. Det behövs faktiskt ett ”stafettlag” för varje nytt projekt där den hägrande vinsten måste fördelas på flera händer. Bra marknadsförare och exploateringsbolag är dock oundgängliga för ”stafettloppets” sista sträcka.

 © Bertil BURSTRÖM,  maj 2006     Hemsida: www.bertilsuppslag.eu      E-post: bertil@srsf.se

 

Länkar till PATENTDATABASER  (Sökmotorer för patent)

PRV.SE (Svenska patentverkets förteckning över databaser och sökmotorer för patent)
NORDISKA PATENT (Här finns Sveriges över 425.000 patent inskannade jämte ca 125.000 danska patent)
DELPHION (Innehåller ca 2 miljoner amerikanska patent sedan 1971 samt EP och PCT sedan 1980. Avgiftsbelagd)
ESPACENET (Sökmotor inom Europapatentverket i München för över 30 miljoner patent/patentansökningar)

ESPACENET (Samma som ovan, men med annan webbadress och sökväg på Internet )

USA-PATENTVERKETS DATABAS (Alla amerikanska patent sedan 1790 och framåt. )
IBM TECHNICAL DISCLOSURE BULLETIN (Databas hos IBM för patentans åren 1958-1998. Registrering krävs)
BRITISH LIBRARYS PATENTDATABAS (Patentdatabas i England med bra systematik och överblickbarhet)


Alternativa vägar för uppfinnaren att realisera sina patent och idéer
(Artikeln publicerad i Uppfinnaren & Konstruktören nr 1/02)

Långt ifrån alla uppfinnare brinner för att själv starta egen verksamhet kring sin uppfinning - att bli fabrikör och sin egen marknadsförare. Visserligen är denna väg den avgjort säkraste för att föra ut sina idéer på marknaden. Att sätta sitt hopp till att andra personer och företag skall se vinstchanserna innan du själv visat att produkten verkligen går att sälja, kan bli en verkligt dryg väntan. Men nu är det ju så att riktiga idésprutor/uppfinnare helst vill fortsätta generera idéer och projekt och inte binda upp sig med inköp, montering, packning, följesedlar, redovisning, försäljning och fakturering etc som en producent måste ägna tiden åt.
       Den som tack vare sin kreativitet, nyfikenhet och kombinationsförmåga löst ett problem som han eller hon upptäckt eller hört talas om, bör väl erbjudas möjligheten att lösa även andra problem "som mänskligheten brottas med"? Faktiskt finns det en liten världsförbättrare i många genuina uppfinnare. Däremot mera sällan en vinst-suktande entreprenör. Så varför inte skapa bättre förutsättningar för att de olika aktörerna får fortsätta med det var och en är bäst på? Det gäller att hitta vägar att nå varandra och samarbeta. För nog är det ett stort resursslöseri att uppfinnaren måste springa hela stafettloppet själv. Åtminstone borde sista häcken klippas av en specialist!
       Det räcker tillräckligt väl att uppfinnaren identifierar och kartlägger problemet, tänker ut bra idéer och lösningar, gör försök och tester, kreerar ännu bättre lösningar, nyhets- och marknadsundersöker, tar fram prototyper, beräkningar och testresultat, upprättar skisser, prospekt och ritningar, söker patent, finansiärer och intressenter etc. Sedan borde det väl vara dags att entreprenörer och affärsproffs ser till att den nya produkten hamnar hos tacksamma kunder så att allt arbete och nedlagda kostnader kan återgäldas.
      Men hur göra för att de immateriella ägodelarna skall hamna i god jord och förökas med hjälp av intressenter? Det skulle underlätta om vi hade tillgång till ett "Uppfinnarnas handelshus" eller en samling bra licensmäklare. Det är hög tid att Sverige tar bättre vara på sina "intellectual properties" om vi skall börja klättra uppåt igen i standardligan!
      För att uppfinnaren verkligen skall få någon reveny av sitt projektarbete bör - när den tekniska lösningen är ordentligt fastlagd, patent- och/eller mönsterskydd registreras. Helst även varunamnsskydd. Och inte endast i Sverige. Marknaden är ju intressantast där merparten användare, kunder och råmaterial finns. Utan registrerade immaterialrätter är risken stor att uppfinnaren får se sin smarta idé plagieras av andra, för att sedan tvingas betrakta allt sitt slit och sin tankemöda som en hobby - för att inte bli alltför bitter. Tack och lov finns regionala Innovationsrådgivare och stödfinansiering att få hos SIC (Stiftelsen Innovationscentrum) samt ALMI och NUTEK. Där erbjuds ekonomisk hjälp och goda råd. Viktigt är att även idé-ägaren tillägnar sig nödvändig kunskap och är grundlig, envis och uthållig. Då ökar chansen att åstadkomma ett lyckat affärsprojekt. Sedan underlättar det om någon annan hjälper till på sista hindersträckan. Klart är dock att en uppfinning blir mer "aptitlig" och kan åsättas ett högre pris om man med en nollserie eller en "pilotplant" kan visa att projektet har goda möjligheter på marknaden.
Här är några alternativa vägar:
·
         Se först till att så många presumtiva intressenter som möjligt får chans att upptäcka ditt utbud så att det kan bli någon form av auktion. Förevisa uppfinningen på mässor, genom annonsering och utskick mm. Kontakta närmaste Marknadsförening och sök hjälp av någon offensiv säljare eller mäklare.
·
         Skriv sekretessavtal med intresserat företag om du söker specialisthjälp och vill ha finansieringen tryggad innan patent- och mönsteransökan inlämnas. Betona i avtalet betydelsen av att du exklusivt och mot tystnadsplikt överlämnar en unik och värdefull kunskap, som rimligen borde återgäldas med strikt sekretess- och skadeståndsansvar.
·
         Skriv samarbetsavtal så att du får in experthjälp, personella resurser och kapital. Men gardera dig och se till att inte bli alltför beroende av kompanjoner och andra.
·
         Är ni två eller flera som tagit fram uppfinningen bör ni snarast möjligt skriva ett andelsavtal där ni fördelar äganderätten och tillkommande kostnader. Se hela tiden till så att alla viktiga överenskommelser bekräftas i skriftlig form.
·
         Sälj hela konceptet med patent och mönsterskydd i ett för allt. Priset blir en uthållighets- och förhandlingsfråga. Gräm dig bara inte om det visar sig att köparna gjort ett klipp och sedan får ansenliga inkomster. De har i så fall gjort ett bra jobb och du själv tog väl förhoppningsvis bra betalt för ditt.
·
         Sälj delar av patentet. Då får uppfinnaren hjälp av någon som får ett lika stort intresse av att uppfinningen exploateras på bästa sätt. Undvik för allt i världen att inteckna patentet för att låna till att behålla allt själv utan att dela med någon annan. Lyckas du inte blir du av med allt!
·
         Sälj andelar av framtida royalty på uppfinningen. Ni blir fler som hjälps åt att lansera uppfinningen och som försöker slå mynt av projektet. De ekonomiska risker du tagit fördelas på fler händer.
·
         Sälj en optionsrätt för ett halvår eller ett år. Men då måste ni även förhandla fram huvuddragen i ett efterföljande licensavtal om optionen skall avlösas av en licens innan optionstiden löpt ut. Den intressent som relativt oinvigd går in i projektet med en option får finna sig i att punga ut en summa som minst motsvarar royaltyn från ett förväntat avtal med annan part eftersom uppfinnaren blir uppbunden till optionsinnehavaren för motsvarande tid.
·
         Sälj enkla licenser till olika territorier på tillgänglig marknad. Eller en exklusiv licens där du begär entrébiljett i form av down-payment, som skall täcka nedlagda kostnader och presenterad materia samt know-how jämte skälig vinst på ditt arbete mm. Dela om nödvändigt upp kostnaden för inträdet i flera mindre rater så att allt blir "lättare att svälja". Avtala om en hygglig procentuell royaltysats som baseras på nettofakturering (och slutkundernas betalning) samt därutöver en periodisk minimiroyalty som i någon mån garanterar att lanseringsarbetet bedrivs skyndsamt och seriöst. Ange för säkerhets skull även krav på vissa prestationer såsom faktiskt säljarbete och lämplig lagerhållning.
·
         Erbjud licens enligt ovan med en särskild flyktklausul. Har en sådan inskrivits i avtalet som efter viss tid kan utlösas under särskilda förutsättningar, tar licenstagaren en mindre ekonomisk risk såvitt gäller den under avtalets ordinarie löptid garanterade minimiroyaltyn. Då kan en överenskommelse om licens underlättas.
·
         Sälj en enkel nyttjanderätt som interimslicens. Då kan man överbrygga problemet för den mindre kapitalstarke intressenten att självständigt få råd att testa din idés bärkraft och svårighetsgrad. Förfoganderätten kan då förvärvas under en kortare tid med förskottsvis betalning för varje månad. Uteblir betalningen förfaller hyresrätten. Hyresavgiften per månad ökas kraftigt och språngvis varje kvartal. Under den relativt korta löptiden får uppfinnaren endast ha synpunkter och föreskrifter om uppfinningens utförande, handelsnamn och kvalitet men ej på försäljningssätt, resultatet eller erhålla någon andel av detta. Köparen får alltså testsälja den nya produkten för en överkomlig avgift men behöver inte dela med sig av ett gott utfall eller avslöja marknadsutsikter etc när parterna sedan sätter sig att förhandla om en längre och väldefinierad licensrätt med alla erforderliga klausuler. Detta försäljningssätt är mindre lämpligt för spekulanten när det krävs dyra investeringar i formverktyg och material etc. Uppfinnaren får själv ansvara för patentkostnaderna under hyrestiden. Den temporära interimslicensen tacklar det motargument som många spekulanter har för att få ner licensavgiften: "Varför skall vi betala så stor klumpsumma i entréavgift för det tvivelaktiga nöjet att även ta på oss alla andra kostnader i uppstarten?"  
    Som synes finns många alternativa vägar att exploatera sin uppfinning på marknaden. Strävan bör vara att göra vägen så kort och framkomlig som möjligt.


 
© BERTIL BURSTRÖM, Ängelholm 2002       Hemsida:  www.bertilsuppslag.eu

______________________     


OM LICENSERSÄTTNING FÖR UPPFINNINGAR
(Artikeln publicerad i Uppfinnaren & Konstruktören nr 2/99)

LICENSAVTAL
E
n licensupplåtelse kan i viss mån jämföras med att en fastighetsägare upplåter en hyresrätt till en affärsverksamhet på ”bästa läge” i staden. Utöver kostnaden för lokalen och dess faciliteter betalas en månatlig hyra till hyresvärden som kan sägas betalas av de kunder som besöker butiken och handlar av den som köpt hyresrätten.
    Rätten att exploatera en ny produkt eller metod i form av en uppfinning med immaterialrättsligt skydd, förvärvas från den som äger de immateriella rättigheterna (patent, mönsterskydd, varumärken, know-how, upphovsmannarätt). Vanligtvis upplåtes denna rätt (hyrs ut) men det förekommer även att samtliga rättigheter överlåtes (säljs och köps genom s k cash-down). Betalningen kan även utgöras av löpande royalty från köparen. Dessa pengar kan dock utebli om rättigheterna säljs vidare till tredje part! Detta kan förhindras genom särskild skrivning i avtalet.
    Villkoren för en licensupplåtelse tecknas i ett licensavtal, som förutom många nödvändiga avtalsklausuler bör innehålla bland annat nedanstående komponenter av ekonomisk natur.

DOWNPAYMENT (eller kontantlikvid)
motsvaras av kostnaden eller priset för ”hyresrätten”. Häri innefattas bland annat de kostnader som uppfinnaren (”hyresvärden”) har haft vid framtagning och patentskydd etc av sin produkt- eller metodidé, men även kostnader för dess utprovning och annat bakgrundsarbete såsom forskning och utveckling i sammanhanget.
    Man kan göra en jämförelse med kostnaderna för utvecklingsavdelningen hos ett företag. - En ”normalingenjör” kostar idag betydligt över 500.000 SEK årligen inräknat sociala avgifter, lokaler och utrustning. Kostnaden är snarare en miljon. Utvecklingsavdelningen har uppgiften att förbättra företagets produkter och metoder samt att ta fram nya innovationer. Kommer en uppfinnare utifrån med en metod eller process eller en ny produktidé som anammas av företaget, kan man säga att utvecklingsavdelningen har fått påtaglig hjälp, åtminstone med den aktuella uppfinningen. Även mot denna bakgrund bör uppfinnaren tillerkännas en skälig ersättning för sitt arbete och sin tekniska skapelse.  Härtill skall läggas värdet av den monopolfördel en licensköpare vinner genom förvärv av en patent- och/eller mönsterskyddad produkt. Man bör väga in att licensköparen får tillgång till ett exklusivt monopol om denne förvärvar ensamrätt i hela världen eller inom det licensområde som är aktuellt.
    Downpayment kan delbetalas vid i förväg bestämda terminer och kan helt eller delvis utgöras av aktier eller anställningsförmåner etc och inte bara penningbelopp från licenstagaren/samarbetsparten. Undvik dock föreskrifter om delbetalningar vilkas förfallodagar uteslutande bestäms av licenstagarens aktivitet och prestation!

ROYALTY
Royalty skall baseras på all framtida försäljning av licensföremålet sedan licensavtal slutits, och utgör en belöning och reveny till den som upplåtit en möjlighet för licenstagaren att tjäna pengar på uppfinningen. Mest rättvist är att royaltyn beräknas som procentandel av verklig försäljning. Procentsatsen kan variera mellan cirka 2 och 20 procent beroende på antal enheter, vinstmarginal, konkurrenssituation, förhandlingsresultat i övriga delar m m.
    En fallande procentsats vid ökande försäljning rekommenderas ej. Är produkten eller metoden så bra att försäljningen når mycket höga omsättningstal, blir sannolikt både de fasta och rörliga kostnaderna lägre p g a stordriftsfördelarna och därmed vinstmarginalen större för licenstagaren. Att uppfinnaren i det läget skall få en minskande andel vore inte rimligt.

MINIMIROYALTY
Minimiroyalty föreskrivs i licensavtalet för att utgöra en grundhyra eller en garanti att licenstagaren gör sitt bästa för att slutkunderna verkligen erbjuds de nya produkterna. Kunderna bidrar genom sina inköp till att betala den föreskrivna minimiroyaltyn eller garantibeloppet. All obetald minimiroyalty för den resterande avtalsperioden kan utkrävas som skadestånd om licensgivaren nödgas säga upp avtalet i förtid på grund av grovt avtalsbrott från licenstagarens sida. 

REDOVISNING
Royalty bör redovisas i tvåmånaders perioder (=ordinarie momsperiod) så att licensgivaren i tid kan reagera på sådant som kan te sig anmärkningsvärt vid licenstagarens exploatering. För att minimera fusk och slarv med redovisningen bör man i avtalet stipulera att licensgivaren skall ha rätt att granska redovisningen när denne så önskar. Än bättre är att dessutom avtala om att de eventuella felaktigheter som en auktoriserad eller godkänd revisor skulle upptäcka, skall gäldas med ett specificerat vite och/eller en förhöjd royaltysats på det underlag som felas. Då har licensgivaren minimerat den risk det innebär att inte själv ha hand om tillverkning och försäljning. En annan nyttig åtgärd är att vid förhandlingarna försöka utverka en styrelseplats i licenstagarens företag. För den händelse denne även driver andra riskbetonade projekt, är det dock bättre att begära en suppleantplats i styrelsen, varvid vinnes insyn och information utan motsvarande risk för personligt ansvar. 
 

LANSERINGSGARANTI
Lanserings- eller minimiförsäljningsgaranti användes som en ytterligare försäkring eller garanti för att uppfinningen verkligen kommer att exploateras och utbjudas på marknaden till tredje man och inte stoppas trots minimiroyalty (vilket vissa företag ser som en nödvändig premie för att eliminera nya konkurrenter). Man kan i avtalet föreskriva vilka rimliga tillverknings- och försäljningsvolymer i antal eller vikt etc som måste uppnås inom vissa bestämda tidsperioder och på vilken marknad för att avtalsrätten skall bibehållas. Ett annat villkor kan vara vilka faktiska royaltybelopp som skall uppnås vid vissa bestämda tidpunkter.

 

FÖRBEHÅLLSKLAUSUL
För att inte riskera att en licensupplåtelse, verktyg och eventuella patent etc blir inlåsta eller ”försvinner” i samband med en konkurs eller annat hos licenstagaren, bör ett särskilt förbehåll göras i stil med detta:
    ”Om licenstagaren inställer sina betalningar, erbjuder ackord, går i konkurs, träder i likvidation, ändrar sitt nationella säte, i större grad ändrar sin verksamhet och inriktning, eller om ägarbilden – med undantag för dödsfall och arvskifte – i väsentlig grad förändras, äger licensgivaren uppsäga avtalet till omedelbart upphörande utan rättelsemöjlighet för licenstagaren. Ändringar eller tillägg till detta avtal skall för att äga giltighet vara skriftliga och explicita (specifika, uttryckliga) samt vara undertecknade av båda parter. Ansvaret för varje form av underlåtelse mot avtalets förpliktelser är strikt och kan ej övervältras på annan part. Varje avtalsbrott är skadeståndsgrundande och utan preskription… ”
Det är högst troligt att en bättre och mera förutseende utformning av våra licensavtal minskar riskerna för att uppfinnaren skall behöva se sig lurad på lönen för all sin möda och kreativitet. Att presumtiva licenstagare med onda och dolda avsikter kommer att anse sig förhindrade att skriva på sådana förbättrade avtal är enbart positivt. Förhandlings- och avtalsarbetet är för ekonomin bland det viktigaste i uppfinnarens projektarbete. Vanligtvis är det endast innehavet av sina abstrakta immaterialrätter som innovatören kan slå mynt av. Därför behövs en ständig utveckling av de juridiska avtalen genom återkoppling och feed-back från ens egna och kollegornas praktiska erfarenheter.


 © BERTIL BURSTRÖM      Ängelholm 1999   Hemsida: www.bertilsuppslag.eu
 

___________________      
 

 

Ta rätt på din rätt i rätten!
Se till att Din rätt tas tillvara i domstolen!
(Artikeln publicerad i tidskriften Uppfinnaren & Konstruktören nr 1 2006)

Ibland finns anledning fundera över domslut som publiceras i media. Ofta handlar det om brottmål. Tvister mellan företag och enskilda uppmärksammas sällan. Likväl har många tvister sitt ursprung från svikligt beteende, bedrägeri och medvetet avtalsbrott från någon part. Men domstolen får endast avge dom efter vad som har yrkats och med stöd av de grunder som kan anses bevisade och rättsligt korrekta. Domstolen får heller inte ta ovidkommande hänsyn till vad som av någon anledning anses bäst för tillfället.   Beroende på svårighetsgrad och belopp bemannas tingsrätterna i tvistemål av en eller tre juristdomare med skiftande erfarenhet. Protokollförare är vanligtvis en notarie eller tingsfiskal. Naturligt nog är domarnas kunskaper begränsade till svensk juridik. Juristerna har sällan egen erfarenhet från IT, handel, ekonomi, verkstad, industri eller transport och service etc. Domstolsverket har numera en vällovlig strävan att inrätta färre men större domstolar med specialiserade domare för olika rättsfrågor. Under domstolsförhandlingen har parterna en viktig pedagogisk uppgift att upplysa om alla relevanta omständigheter med bevis och grunder. Beroende på kunskapsgapet mellan parter, expertvittnen och domare händer det att viktig information inte uppfattas rätt av domstolen. Säkrast om än dyrast är därför att man låter sig företrädas av ett specialiserat och engagerat juridiskt ombud. Statlig rättshjälp beviljas inte så ofta. Beklagligtvis får svenska advokater inte arbeta med andel i eventuell framgång, som i USA. Den som saknar eller konsumerat sin rättsskyddsförsäkring riskerar därför rättsförlust och att ej få gehör för sin talan.
       Några råd till den som lämnar ombudsfullmakt till någon:  
·
         Lämna ingen generell fullmakt till de jurister på byrån du inte känner och stryk det förtryckta om ombudets rätt att ingå förlikning med motparten. Kom ihåg att det är dina pengar det gäller och att det är du som är huvudman och som finansierat ditt rättsskydd.
·
         Begär ombudets skriftliga sammanfattning av rättsläget med de bärande grunderna och argumenten innan ombudet riktar sig till motpart och domstol eller påkallar skiljeförfarande. Då begränsas risken att ombudet ”backar” under resans gång.

·         Begär redan från början att åtgärder och tidsåtgång skall specificeras. I annat fall kan de juridiska kostnaderna skena iväg och det blir svårt att protestera när sluträkningen kommer som en obehagligt stor klumpsumma. Risk finns att processen då måste drivas vidare utan något kunnigt ombud eller biträde.
·
         Notera egen tidsspillan och utlägg som ett tilläggsyrkande till övriga rättegångskostnader.
     I tvistemål är det viktigt att redan i stämningsansökan anföra samtliga rättsgrunder och omständigheter som man anser är av betydelse för tvistens bedömning. Domstolen får av objektiva skäl inte utreda, fråga eller påminna om omständigheter och bevis som en part inte anfört under den muntliga huvudförhandlingen. Det räcker alltså inte att viktiga sakförhållanden framförts skriftligen, vilket många felaktigt tror.
    Det är en utbredd missuppfattning att den som företräds av ombud inte har rätt att yttra sig annat än vid bevisupptagning under sanningsförsäkran. Orsaken kan vara att en del domare ogillar ”dubbelkommando”. I sådant fall kan målsägaren begära paus och återkalla ombudets fullmakt om så erfordras. Samtliga bevis och rättsgrunder måste anföras i första instans för att kunna beaktas i högre rättsinstans. För att kunna beaktas av domstolen måste allt viktigt behandlas muntligt under huvudförhandlingsdagen. Det räcker inte med att relevanta omständigheter bara har blivit omnämnda i den förberedande skriftväxlingen. Du måste även uttryckligen bestrida allt vad motparten anför som du själv anser felaktigt och osakligt och som talar till din nackdel eller motpartens fördel.

FRU JUSTITIA
Skulptur i rostfritt stål H=1,5 m
Konstnär: Bertil Burström

Görs ingen invändning betraktar domstolen motpartens uppgift som oemotsagd och därmed vitsordad. I princip är det omöjligt att efter tingsrättens dom reparera brister i processföringen med nya fakta och bevis, såvida man inte anför synnerliga skäl.   Men ibland kan domskälen framstå som mer eller mindre oklara och svårsmälta för den rättssökande. Ett motmedel mot detta är att se till att det finns åhörare och mediabevakning vid huvudförhandlingen. Det finns anledning anta att domen då blir mera välskriven.
     Orättfärdiga och obegripliga domar bör överklagas till hovrätten. Prövningstillstånd erfordras numera i vissa fall. Därför ytterligare ett råd: Försök justera dina argument och yrkanden i överklagandet så att det blir svårare för hovrätten att endast fastställa tingsrättens dom ”blankt” utan att överrätten anger egna domskäl. Blanka domar är tillåtna enligt svensk rättegångsordning om hovrätten har samma bedömnings­material och anser sig helt och fullt dela tingsrättens uppfattning. ”Blank fastställelse” är dock ett otyg och ger knappast någon känsla av en fungerande kvalitetskontroll
[1]. Europadomstolen i Strasbourg har tidigare uttalat: ”Justice must not only be done, it must also be seen to be done.”
    
Den som inte är nöjd med hovrättens dom bör veta att Högsta domstolen ej omprövar domar enbart på det faktum att den överklagade domen framstår som uppenbart felaktig. HD beviljar sedan 1971 prövningstillstånd endast i de fall där det kan antas att ett uttalande från HD är erforderligt och kan ge liknande ärenden juridisk vägledning. Endast ca 7 % av överklagade avgöranden i tvistemål får dispens. I de över 4.500 fall som avvisas lämnas ingen upplysning om orsaken till att prövningstillstånd förvägras. Man kan tycka att HD i sin genomgång av inkomna ärenden borde notera vilka rättsfall man anser utgör tillräckliga prejudikat. Det borde vara lätt att till sökanden och i rättssäkerhetens namn lämna sådan upplysning. Eftersom det förekommer att endast första rättsinstans lämnar skriftlig motivering till domen, kan det inte anses säkert att det rättsliga utfallet är korrekt i slutändan. Processjuridisk forskning (Docenten Gräns m fl) vid Uppsala Universitet har konstaterat stora brister i det bedömningsförfarande som tillämpas i svenska domstolar.
    Endast om brott eller nya bevis och fakta antas kunna ha inverkat på domslutet kan resning beviljas av HD. Detta är dock sällsynt förekommande. Det lönar sig sällan att klaga hos JO eller JK då dessa tillsynsorgan endast granskar anmärkningar mot formella fel och tidsfrister etc. Statens ansvarsnämnd och Domstolsverket utövar ingen kvalitetskontroll annat än vad som rör personalens uppträdande.
    De svenska domarreglerna är ålderdomliga. Att ingen domare ställs till ansvar utgör inget belägg för att slarv, jäv eller brott inte förekommer. Upptäckts- och straffrisken är minimal. I vår civiliserade värld finns heller ingen Otanes stol
[2] som avskräcker. Trots risken för vissa beroenden tillåts domstolsjuristerna ha omfattande bisysslor i utrednings- och skiljemannauppdrag.
    Hoppet för en missnöjd rättssökande står till Europadomstolen i Strasbourg, vilken efter tillståndsprövning kan avgöra om inblandade parter erhållit en rättvis och objektiv rättegång utan onödig tidsspillan. Ett tänkvärt talesätt lyder: ”Sen rättvisa är ingen rättvisa.” Anser man att konventionen kränkts måste landet ifråga gottgöra den skadelidande.
     Sentida forskning och erfarenheter visar att den rättsliga kvalitén i Sveriges domstolar inte alltid går fri från klander
[3], trots huvuduppgiften att rätt skall vara rätt - och ingenting annat.  

BERTIL BURSTRÖM, juli 2005    Hemsida: www.bertilsuppslag.eu  E-post: bertil@srsf.se

[1] I Europadomstolen har målet 73841/01 upptagits som ”Admissible” med påföljden att Svenska staten under hösten 2005 förelagts att dels förklara varför hovrätten inte gav egna självständiga domskäl i en mycket segdragen tvistemålsprocess mot advokat, samt därutöver varför rättegången behövde ta 7,5 år i anspråk..
[2] OTANES.  Det var dennes fader Sisamnes, som varit en av de kungliga domarna, men som tagit mutor och fällt en orättfärdig dom, varför konung Kambyses lät dräpa honom och dra av honom hela huden och skära den i remmar varmed han täckte den stol som han suttit och dömt på. Sedan utnämnde Kambyses istället Sisamnes egen son Otanes till domare och bad honom komma ihåg på vilken stol han satt.    /Herodotos
[3] En utredning med temat Likhet inför Lagen presenterades i mars 2005 av handledaren Professor Christian Diesen vid Stockholms Universitet. En delutredning undersökte om advokatkåren möjligen särbehandlas positivt i ansvarstvister. Jur kand Sebastian Frizzo fann att så var fallet. Denna utredning fick därför namnet: Canis non est Canem. (Gammalt latinskt ordspråk, fritt översatt: Hundar äter inte andra hundar)

__________________  


Se över dina avtal - innan det är för sent!
God tro och blå ögon är inte tillräckligt när man skriver och godkänner avtal.
Det gäller att vara förutseende och skaffa sig kunskaper.
(Artikeln publicerad i Dagens Industri den 13 januari 1994 och i Uppfinnaren & Konstruktören nr 3:94)

I näringslivet men även i privatlivet regleras många affärer och överenskommelser genom skriftliga avtal. Dessa är ibland standardavtal enligt mallar eller formulär utgivna av branschorganisationer. Ofta är avtalen individuellt framförhandlade och utformade av affärsjurister.
    Erfarenheter från praktisk avtalsfullföljd, nutida etik och rättstillämpning, samt en uppmärksammad HD-dom har manat mig att söka bidra till den juridiska produktutvecklingen. Feedback från "avtalsbrukaren" kan förhoppningsvis varsko både nuvarande och blivande avtalsparter. Med målet att minimera konfliktrisker och tvister bör all kreativitet och förmåga till "runthörnet-seende" mobiliseras för att bättre verklighetsanpassa och optimera avtal och kontrakt.
    Den prejudicerande domen i Högsta domstolen, refererad i NJA 1992 s 403, avsåg ensamrättsförsäljning av patenterad s k KLEMIT-spik, där säljarens åtagande endast uppfylldes till en ynka tiondel. Denna brist ansåg HD inte behövde gottgöras trots att den skriftliga utfästelsen gjordes på säljarbolagets initiativ efter det att tillverkaren sagt upp ett tidigare avtalslöst samarbete. Enligt Hovrättens naturrätts- och förnuftsbedömning tillerkändes producenten däremot rätt till skadestånd. En konsekvens av HD-domen är att varje enskild avtalsklausul i fortsättningen bör vara försedd med, eller ha hänvisning till uttömmande bestämmelser om de sanktioner (vite, skadestånd, rättsförverkande etc) som parterna förväntar sig kunna utlösa i händelse av avtalsbrott.
    En parts åtagande av arten "skall" och "bestämts till minimum..." etc, förpliktar till intet om någon sanktion ej angivits. HD menar att det starka ordet "skall" lika väl kan värderas som ämna; ha för avsikt att köpa... eller dylikt. HD visar även i sin dom att en central klausul (innehållande avtalssyftet) kan degraderas av en marginell sidobestämmelse om denna kan anses strida mot den först fokuserade. I logikens namn torde underklausulens betydelse även revideras om denna, vid analys av kontraktet från "andra hållet", ej till fullo harmonierar med övriga paragrafer. Den juridiska konklusionen synes bero på var man först sätter fokus vid bedömningen. Andemeningen får vika för bokstaven.
    Av HD:s utredning och dom framgår även att man lägger särskild vikt vid en av parterna avtalad aktivitetsplikt, d v s skyldighet "att på allt sätt och efter bästa förmåga uppfylla avtalets bestämmelser". Frågan huruvida påtalad illojalitet mot denna klausul kunnat inverka på utgången i NJA-fallet 1992 s 403 kan ej avgöras, då ombudet för den förlorande parten i tingsrätten av oklar anledning återkallade(!) dessa rättsgrunder trots åberopad bevisning även i denna del.
    Anledningen till ett avtal och dess förhistoria behöver uppenbarligen ej ha den vikt vid tolkningen som många tror. Det anses dock fördelaktigt att i avtalets ingress kort beskriva syfte och bakgrund till avtalet samt upplysa om vid vilken tidpunkt kontakterna inleddes och på vems initiativ. För en korrekt tolkning är det bra om man även förklarar skälet till den bestämmelse som för en oinvigd kan uppfattas som orättvis eller tveksam.
    För att minska inlåsningsrisken bör föreskrivas att avtalet skall vara uppsägningsbart utan tidsfrist vid konkurs eller om någon parts ägarbild förändras i väsentlig grad. I samma syfte bör man söka minimera kontraktstiden och uppsägningsfrister. Fungerar samarbetet är det liten risk för upphörande, utan avtalet kan förlängas med avtalad automatik. För att undvika oreda bör upplåtelse av rättigheter till tredje man kräva särskilt medgivande i skrift. Ej vidimerad handling skall stämplas som icke rättsgiltig.
    Vid force majeure-klausulens plats i avtalet kan uttalas att ansvaret för parternas förpliktelser inte på något sätt kan övervältras på annan part, vilket annars förekommer. För att säkerställa att ett kontrakt fullföljes vad avser utbetalningar under pågående tvist, bör stipuleras att beloppen skall nedsättas i allmänt förvar hos Länsstyrelse i avvaktan på att tvisten löses. Fullföljes ej denna deposition, bör en klausul uttala att ett vitesbelopp skall utgå och att kontraktet får sägas upp med omedelbar verkan.
    Viktigt är att man har en klar uppfattning om vilken fysisk eller juridisk person som svarar för kontraktets efterlevnad. Är det säkert att parten/företaget finns i morgon även om allt verkar stabilt idag? Inblandade fysiska personers fagra löften kan sällan infrias vid en konkurs. Försök därför uppnå någon slags återförsäkring.
    Många företag föredrar skiljedomsförfarande i stället för den offentliga och ofta tidsödande domstolsprocessen. Det är sällsynt att en sekretessbelagd skiljedom kan klandras och rivas upp. Ofta måste avsevärda belopp förskotteras vid etablerandet av skiljenämnd.
    Du som inte till alla delar förstår de förekommande fackuttrycken - fråga, ifrågasätt, be om en förklaring! Använd din erfarenhet och ditt sunda förnuft. Affärsjuristen har måhända den framtoningen att det är endast hans kategori som kan och begriper. Så bör det inte vara i något ärende där du är berörd. Även om ditt kontrakt verkar vattentätt och säkert - lita aldrig på vare sig detta eller partnern till hundra procent. Försök ha alternativa vägar i reserv.
   Även om bestämmelserna i avtalet förefaller så logiska och följdriktiga att underförstådda uppgifter ej borde behövas, bör man ändå offra tid och utrymme för att förtydliga vad man egentligen menar. Blir du utsatt för avtalsbrott är det på din begäran såsom kärande som en domstol skall avgöra tvisten och dina skadeståndsanspråk. Domstolen har alltid utgångspunkten att i rättssäkerhetens namn hellre fria än fälla svaranden, om än det verkar sannolikt att denne åsamkat dig skada med brottsligt uppsåt och kränkt både din rätt och rättstrygghet.
    Det är sällan möjligt att erhålla samhällets hjälp för att förhindra den "intelligenta kriminaliteten". Denna brist i rättstryggheten har jämnat vägen för "hajar" och människor med dolska avsikter. Tydliga och förutseende avtalsbestämmelser är ett medel att blockera denna brottslighet.

© BERTIL BURSTRÖM, Ängelholm 1994    Hemsida: www.bertilsuppslag.eu

_____________________     
 

Fallgropar i affärslivet - goda råd till min käre uppfinnarbroder
För att exploatera dina uppfinningar får du ofta riskera familjen, hälsan och ekonomin. Men försök åtminstone undvika de värsta fallgroparna! Vi som gått före, kan vittna om att de är många.

(Artikeln publicerad i Dagens Industri den 19 sept. 1992 och i Uppfinnaren & Konstruktören nr 3:92)

Som färsk ingenjör insåg jag att världens resurser är ändliga och att de saker som människan kan behöva, alltfort måste utvecklas och framförallt förenklas. Denna moral och strävan skapar välstånd för det land, som har den rätta jordmånen.... I affärslivet råder dock tyvärr djungelns lag. Här finns många hajar och psykopater i vit skjorta och kostym, lika utbildade som obildade.
    Jag har som fri uppfinnare och entreprenör nödgats klara av flera "rånförsök". Det går om man är envis och ärlig, d v s undviker "bakgårdarna". Har jag trott. Sveriges rättssystem omhuldar emellertid i praktiken rättssäkerheten för den förslagne fifflaren och låter därmed rättstryggheten för det sargade brottsoffret stå tillbaka. Det oundgängliga behovet av tillförlitliga och välövervakade spelregler i samhället är en livsviktig förutsättning för teknisk utveckling och lusten för skapande verksamhet.
    Här följer några av de "knep" jag som innovatör varit utsatt för. Mina efterföljande råd kan måhända vara någon till hjälp och varnagel.
1. Trots vältäckande avtal ser Hajen till att Uppfinnaren och/eller Projektet blir beroende av honom. Därefter börjar Hajen knapra på din bit av kakan och plötsligt avkrävs du att signera ett för dig mycket sämre avtal.
    Gör du så blir du en marionett. Sök istället alternativa inkomster och utvägar och hoppa av "samarbetet". Är du själv ekonomiskt solvent är "knaper-risken" mycket mindre.
2. Någon ser din nya produkt och plagierar den i lönndom. När intrånget mot din upphovsrätt uppdagas har Hajen bara varit i god tro...
    Se därför till att din produkt är tydligt märkt med uppgift om patent/mönsterskydd samt ursprung. Teckna företags-, rättsskydds- och patentintrångsförsäkring. Staten garanterar nämligen inte alls det patent du för dyra pengar erhållit!
3. Du blir generöst bemött och utlovas snabb lansering och kraftfull insats. Du erbjuds ett fett kontrakt men... med ett lömskt förbehåll, som inte ens din advokat upptäcker. En av mina uppfinningar hamnade i "frysen" till förmån för Haj-bolagets utländske leverantör.
    Skriv avtalsförslaget själv med hjälp av ett erfaret biträde. Lita inte på fagra löften - där ligger ofta en hund begraven...
4. Du erbjuds svarta pengar, konto i Schweiz etc.
   Akta dig för att bli föremål för påtryckningar, beroenden och utpressning. Två Haj-regler lyder: "Går det så går det" och "Skäms aldrig".
5. En finansiär dyker upp och erbjuder ett generöst kompanjonsavtal m m. Denne kompanjon visar sig dock vara mera "sleeping" än "partner". Avsikten är att ert bolag skall gå så dåligt att en större nyemission erfordras. Du har inte råd med det - det vet din "partner" - och kan sedan ensam styra och ställa med sitt röstövertag i företaget.
   Försök acceptera att din uppfinning måste ligga i träda och skaffa andra inkomster en tid. Låt ej firman ha samma namn som produkten! Sök patent i eget namn och förvaltarplacera detta i ett eget licensgivande bolag.
6. Du erbjuds styrelsepost hos licenstagaren och blir därmed gisslan.
    Insyn, får du tillräckligt och tryggast som styrelsesuppleant!
7. Licenstagaren betalar inte royalty och hänvisar dig att låna i banken. Licenstagaren går sedan i konkurs.
   Se till att ha kortast möjliga redovisnings- och kreditterminer samt ett ägarskaps- och konkursförbehåll i licensavtalet. Då kan du efter återtaget snabbt söka upp en annan part.
8. Hajen kontaktar din bank för att försöka driva igenom sitt bud. Har du stora lån och svaga säkerheter kan banken mycket väl bli Hajens bundsförvant!
   Odla flera bankkontakter och försök övertyga banken att bättre bud är möjliga.
9. Du lämnar ensamrätt till Haj-företaget efter skriftliga garantier om stora inköp. När du anskaffat fler produktionsverktyg och större varulager stoppar plötsligt Hajen alla inköp. Syftet är att svälta ut dig och lägga bud på patent och utrustning hos din blivande konkursförvaltare!
   Undvik att lämna ensamrätter om du inte har stor export till flera avnämare! Undvik dyrbara skadeståndsprocesser då man inte kan utgå från att nutida domstolar dömer efter avtalets syfte och anda, utan försöker bokstavligen hellre fria än fälla.
10. Du får inte in din nya produkt hos återförsäljare och grossister. Det är inte alls ovanligt att större leverantörer premierar återförsäljarens personal med bonuspremier, resor m m, vilka "Storbolaget" hotar dra in om handlaren tar in den nya "smartare" produkten.
    Direktbearbeta därför de större slutförbrukarna och informera fackfolket genom mässbearbetning och utskick av prover.
    Varje uppfinnare bör förse sig med tålamod i väntan på de stora inkomsterna, men absolut inte ha något tålamod gentemot licenstagare och partners. Mot dessa måste du reagera snabbt och resolut vid första avvikelse från utfästelse.
- Undvik för dig okända kompanjoner, i vart fall om du är helt beroende av projektet. Din familj bör ha sin försörjning tryggad på annat sätt.
- Deltag och kritisera patentbyråns arbete innan patentansökan lämnas in. Sänd in denna så sent det överhuvudtaget går.
- Lita aldrig på en advokats enskilda bedömning av rättsläget. Anlita specialister. Kräv om möjligt  någon form av medansvar.
- Begär skriftligt på alla löften och åtaganden. Precisera vites- och skadeståndssanktionen för varje garanti hur absoluta de än synes vara.
- Kolla noga upp din tilltänkte avtalsparts handel och vandel. Försök ta reda på hans faktiska motiv till ert samarbete.
- Fortbilda dig i ekonomi och juridik. Deltag i kurser och föreningsliv. Bidra till att uppfinnarnas situation förbättras i Sverige genom att gå med i Svenska Uppfinnareföreningen.
- Är man en resurssvag enskild uppfinnare är det bättre att utveckla enkla, resurssnåla produkter med stor marknad, än att angripa komplicerade problem där det krävs stora ekonomiska och personella resurser. I sistnämnda fall låter sig presumtiva kunder och licenstagare vanligtvis endast övertygas av en redan igångsatt, kostsam produktion och framgångsrik försäljning.
    Den som kommit på en ny produkt eller metod med skenbart fantastiska framtidsutsikter är att gratulera. En rik och spännande framtid hägrar. Bli bara inte alltför salig och yvig redan i förväg! Skänk även några tankar på diverse risker och eventualiteter: Den tekniska risken; inte-först-risken; affärsrisken; den privatekonomiska risken; stöld-, intrångs- och rånrisken; risken för felaktig timing och konjunktur samt den juridiska risken eller rättsövergrepps-risken. Bara för att nämna några. Annars, - Lycka till!

 ©  BERTIL BURSTRÖM, 1992   Hemsida: www.bertilsuppslag.eu 

______________________

Presentera och sälj din idé/uppfinning via PATENTBANKEN
 eller omvänt -
 hitta investeringsobjekt, som kan ge bra återbäring framledes!

Se till att du skriver ett genomtänkt och heltäckande avtal med ett seriöst företag!
Innan du skriver på något avtal - kontrollera personen/företaget bakom de fagra löftena i dennes
hemkommun och på Internet etc, samt att den tänkta affärskontakten inte finns med på Svarta Listan

Det är viktigt att goda idéer tas till vara och kommer till nytta
på rättvisa, kommersiella villkor!

 

© Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Kopiering/efterapning utan skriftligt tillstånd är förbjuden.
Webbsajten introducerad på Internet 15 februari 2006

Ansvarig skribent: Bertil Burström    webbdesigner  /2015-07-27


 
Webbsidan byggd med FrontPage 2003 för Internet Explorer och bildskärmsupplösning 1280x800