Scrolla neråt så hittar du minst åtta läsvärda artiklar med nyttiga kunskaper för varje entreprenör, småföretagare och uppfinnare.

_____________

Har du brått, läs i så fall "Bertils 50 snabba" (femtio goda råd till idébärare - pdf-fil från Uppfinnaren-Konstruktören nr 3/2009)    (originalmanus: "Bertils 50 snabb-råd")

____________

Uppfinnaren är en viktig kulturarbetare
(Artikeln publicerad i tidskriften Uppfinnaren-Konstruktören nr 6/2006)

Den ursprungliga betydelsen av ordet kultur är odling och skapande. Kultur är alltså allt som växer, skapas, formas och utvecklas samt resultatet därav. Den kultur de flesta tänker på är konst såsom måleri, teckning och skulptur, ordkonst som poesi, prosa och filosofi, musik och komposition, film och teater med mera – allt skapat av kulturarbetare och konstnärer till njutning, bildning och vederkvickelse för alla kulturälskare.
       Men nog är väl de flesta nyttiga ting som underlättar vår vardag också ett slags kulturyttring och konst? Javisst! För att ta fram dessa produkter, metoder och processer krävs ju mycken kreativitet och skaparkraft. Utvecklingen har ständigt gått framåt och hela tiden byggt vidare på vad som skapats tidigare. Ständigt gör forskningen och teknikutvecklingen mer eller mindre stora språng. Ofta ligger enskilda personer och småföretag bakom detta arbete. Vår levnadsstandard skulle inte ha utvecklats särskilt långt och dessa rader skulle inte ha kunnat läsas utan uppfinnarnas kreativa insatser. Tänk även på uppfinningar som radion, telefonen, röntgenapparaten, flygplanen, bilen, cykeln, kylskåpet, elspisen, glödlampan samt massor av andra nyttiga alster i såväl stort som smått. Efter att ha pekat på detta kan det tyckas något underligt att uppfinnarna inte längre har den status och prestige i Sverige som rådde under industrialismens tidigare år. Forskare och vetenskapsmän vid akademier och institutioner däremot har fått ett ökat anseende till nivåer som ibland ger eko även i Nobelpris­sammanhang. Huruvida detta beror på skillnaden i normal utbildningsnivå, anknytningen till välrenommerade professorer och docenter eller den stora skillnaden i tillgängligt kapital och utrustning samt statliga forskningsanslag undandrar sig min bedömning.
       Om ett alster från ett kreativt tekniskt skapande är helt nytt och inte förevisats offentligt samt dessutom besitter en tydlig teknisk effekt och bygger på en problemlösning som inte kan anses ligga nära till hands för en fackman på området, - då kan den nya produkten eller metoden betraktas som en patenterbar uppfinning. Blir uppfinningen kommersialiserad och lanserad på marknaden i form av färdiga produkter, metoder eller processer kallas den med ett modernt språkbruk för innovation.
       I de flesta utvecklade länder finns patentverk och myndigheter som nyhetsgranskar och beviljar ansökningar samt registrerar mönster och formgivning, varunamn och varumärken samt patent. Motivet till att dessa institutioner inrättades för över hundra år sedan är tanken att samhällets tekniska utveckling stimuleras bäst om den som vill lägga ner stora arbetsinsatser och kapital på utvecklings­arbete i gengäld får åtnjuta ensamrätt till sitt resultat ett antal år. Om inte, är det rimligt att tro att all forskning och presentation av snillrika idéer allvarligt hämmas eller avstannar om de ”intellektuella frukterna” genast blir andras egendom.
       I de olika patentverkens arkiv finns över 45 miljoner patent registrerade. Samma uppfinning kan vara patenterad i ett tjugotal länder, men i de flesta fall endast i några få. Detta betyder att åtminstone tio miljoner uppfinningar har ansetts tillräckligt avancerade för att patent skulle beviljas under åren. Av dessa har exempelvis den holländska TV- och radio­tillverkaren Philips ansökt om och fått cirka 100.000 patent registrerade. I Sverige ansöks om patent på fyra till femtusen uppfinningar årligen. Av dessa svarar telefonkoncernen Ericsson’s anställda för ungefär en femtedel.
       En patenträtt ger ensamrätt för uppfinnaren eller patentets innehavare i tjugo år räknat från ansökningsdagen (ytterligare max fem år medges för läkemedelspatent med hänsyn till samhällets olika verifieringskrav). Huruvida ett patent har skyddsverkan gentemot andra förutsätter att årsavgifterna är betalda. Årsavgifterna ökar för varje patentår från några hundra kronor till uppemot sextusen kronor i varje land där man vill att patentskyddet skall upprätthållas. Många beviljade patent förfaller därför av kostnadsskäl och avskrivs i förtid.
       Kostnaderna för experiment, prototyper, utvärdering, produktionsverktyg och råmaterial, patentbyråkostnader, finansiering med mera är betydande. Lägg därtill svårigheten att hitta finansiärer, samarbetspartner, producenter och försäljningskanaler samt problemet att tackla alla konkurrenter. Detta gör att bara fem-sex procent av alla patent tas i anspråk och når sitt förverkligande, medan endast ett patent av hundra blir en kommersiell framgång. Lägg därtill att endast en av fyra ansökningar om patent beviljas, så förstår man att vägen är lång och knagglig för den skapande människa som kallas uppfinnare eller innovatör. Uppfinnarens upphovsrätt måste till skillnad från andra skapade verk registreras och betalas för att vara skyddad. Detta kan uppgå till mellan trettio och sextio tusen kronor per land. Vidare nödgas patentinnehavaren ensam försvara sitt patent i domstol om någon gör patentintrång och plagierar, tillverkar eller säljer efterapningar. Allt detta slipper författaren, tecknaren, kompositören med flera, vars verk åtnjuter en suverän och kostnadsfri ensamrätt under upphovs­mannens livstid och sjuttio år därefter. Författare och konstnärer behöver heller inte starta tryckeri eller färgfabrik, men det är närapå vad en uppfinnare i princip måste göra för att få ut sin skapelse på marknaden.
       ”Uppfinnare” har liksom andra människor olika kompetenser och anlag. Fem huvudgrupper kan urskiljas:
·   ”Problem-lösaren” -  som har synpunkter på allt, även administrativa och sociala problem.
·   "Engångs-uppfinnaren" - som länge gått och grunnat på ett besvärligt tekniskt problem på jobbet och till slut hittat en lösning.
·   ”Industri-uppfinnaren” – som anställts för att forska och göra kreativa insatser med företagets produkter m m.
·   "Fabrikörs-uppfinnaren" – som med en eller flera idéer och uppfinningar inom en viss bransch startat företag för att exploatera dessa.
·   "Serie-uppfinnaren" – som ständigt kreerar och utvecklar problemlösningar inom skilda områden och sedan försöker sälja patenten eller upplåta licenser mot royalty (typ författare/kompositör).

       Genuina och utpräglade uppfinnare är vanligtvis inga säljare och ordkonstnärer. Faktiskt finns det en större andel dyslektiker bland de uppfinnarbegåvade än bland andra grupper. Många är dock konstnärligt intresserade och duktiga på formgivning och design. Paradexemplet är tusenkonstnären Lionardo da Vinci (1452-1519). Dessutom måste en lyckosam uppfinnare besitta en stark tro på sin sak samt vara hängiven och envis men samtidigt vara ödmjuk och mottaglig för kritiska synpunkter och förbättringsförslag från omgivningen. Andra viktiga egenskaper för en sann uppfinnare är en optimistisk och förhoppningsfull läggning men samtidigt kritisk och respektlös mot befintliga problemlösningar, teknologier och produkter. Vidare måste uppfinnaren vara en god analytiker och forskare som kan förhålla sig objektiv och ärlig även till sina egna negativa försöksresultat som ju knappast går att undvika. För den genuine uppfinnaren är fokuseringen på pengar sällan det primära även om pengar är oundgängliga och utgör ”bensin till motorn” samt ger möjlighet att ta sig an nästa projekt. Tillfredsställelsen av att åstadkomma något med bestående värde och som kommer mänskligheten till nytta framstår nog som allra viktigast.
       Som uppfinnare fungerar jag själv så här i själva problemlösningssituationen. När jag ser eller hör talas om ett problem eller önskemål som känns tillräckligt meningsfullt går en radar- eller skanner-funktion igång i hjärnan. Snabbt poppar ett antal idéer och uppslag upp – en del möjliga, andra omöjliga. Samtidigt kollar jag vad som redan finns på marknaden och läser på i ämnet samt sätter igång den kreativa delen av hjärnan igen och igen samt prövar många alternativa idéer och uppslag. Det känns faktiskt både i kroppen och i knoppen om uppslagen inte är tillräckligt bra och om något fattas men ändå är på gång. Jag upplever det som ett slags havandeskap eller ”förstoppning”. Jag kan gå med känslan i några dagar och plötsligt springer den rätta lösningen fram - alldeles oberoende av vad jag gör just då. Då gäller det att fundera ännu lite djupare över fördelar och nackdelar och tänka ut några varianter eller modifikationer samt attraktiva utföringsformer. Finns det en lönsam marknad åker jag till Patent­direktoratet utanför Köpenhamn (ligger närmast till för min del) och kollar om mina idéer verkligen är unika. Numera går det lika bra att kolla via patentdatabaser på Internet (se relevanta länkar på: www.uppfinnareihelsingborg.se). Är min idé ny på området och tillräckligt bra, handlar det om en uppfinning som är klart patenterbar. Sedan börjar det stora arbetet med att förverkliga och exploatera uppfinningen. Nio delar transpiration och en del inspiration, sade redan Thomas Alva Edison på sin tid (1847-1931).
       Oavsett vilka anlag vi ”skaparnaturer” än har begåvats med, är vi mer eller mindre beroende av intressenter, rådgivare, experter, finansiärer, reklamare och inte minst entreprenörer för att förverkliga ett projekt. För att nå ut med sin uppfinning som färdig produkt till slutförbrukaren gäller det att ha tur med sin ”timing” och träffa rätt person på rätt företag med det rätta projektet vid rätt tillfälle och under bästa förutsättningar och omvärldskonjunkturer. Man måste inse att det faktiskt behövs ett ”stafettlag” för varje nytt uppfinningsprojekt och att den framtida vinsten måste fördelas på flera händer. Bra och entusiastiska marknadsförare och exploatörer är dock oundgängliga för ”stafettloppets” sista sträcka för att nå målet – att uppfinningen kommer till användning hos nöjda slutkunder och ger vinst till den som ofta både bokstavligt och bildligt satsat sitt liv och sin själ med pengar och blod, svett och tårar för att förverkliga sin idé. Därigenom kan uppfinnarens nyskapande och kreativa pionjärarbete på ett verksamt sätt bidra till den kulturella utvecklingen både i den aktuella branschen och i landet.

© Bertil BURSTRÖM,  juli 2006    Hemsida: www.bertilsuppslag.eu    E-post: bertil@srsf.se

_____________

Detta bör du tänka på när du fått en idé
”Hjälp, jag har fått en idé! Vad gör jag?”
(Artikeln publicerad i Uppfinnaren & Konstruktören nr 3/2006)

För den som befinner sig i ovanstående belägenhet och är novis på området lämnas här en enkel vägvisare.
     Först bör man fråga sig: ”Har jag en problemlösning eller är det fråga om ett problem och önskemål om en ny produkt eller metod?” För sistnämnda fall och om behovet känns angeläget kan man kontakta närmaste uppfinnarförening eller SUF (Svenska Uppfinnareföreningen), som förhoppningsvis kan hänvisa till lämplig uppfinnare eller lokal idéförening. Har du däremot en ny idé, som du tycker borde nyttiggöras och inte hamna i byrålådan får du gå en längre väg.
       Man måste ärligen ställa sig frågan om det finns någon affär i idén. Alltså om innovationen (d v s själva förverkligandet av en uppfinning) kan slå sig in på en tuff marknad med tillräckligt lönsam prissättning och kunna skapa försäljningsvolymer så att alla satsade pengar betalas tillbaka?
       Är svaret ett klart ja, måste man kolla om uppfinningstanken verkligen är ny, vilket faktiskt sällan är fallet! Besök affärer och varuhus samt kolla i produktkataloger och några branschmässor. Har du inte upptäckt något oroväckande, besök om möjligt PRV- Patentverket i Stockholm; Patentdirektoratet utanför Köpenhamn eller Styret för Det Industrielle Rettsvern i Oslo - vilket som nu ligger närmast. Där kan du få hjälp av bibliotekarien att hitta rätt patentklass för att sedan botanisera bland gamla patent­skrifter där figursidorna snabbt ger besked om vad som ”hittats på” tidigare. Det finns faktiskt 45 miljoner patent i världen hittilldags! Den datorvane kan söka i de patentdatabaser som förtecknas under "länkar" på denna webbsida.  Kan du inte göra detta själv, får du anlita dyra konsulter inom patent- och teknikundersökning.
       Är du fortfarande övertygad om nyhetsvärdet på din idé samt den tekniska och affärsmässiga nyttan, bör du läsa ett antal patentskrifter på området för att inhämta upphovsmännens syn på för- och nackdelar med dåtida teknik och den teknik och de modifikationer de föreslog. Detta ger dig nyttiga tips om behov, svårigheter och utföranden som du kanske inte redan har tänkt på. Kom bara ihåg att inte publicera eller visa din idé eller prototyp offentligt om du senare tänker söka patent på den!
       När denna research och förundersökning är genomförd bör du försöka tänka ut några modifikationer och förbättringar på din idé. Kanske kan du komplettera med ytterligare användningssätt och tillbehör som gör din produkt ännu attraktivare? Numera måste nyheter från småföretag vara uppåt femtio procent bättre och/eller prisbilligare än de existerande för att nå säkert insteg på en överfull marknad. En anställd inom låt oss säga Electrolux kan däremot göra en marginell förbättring på någon av bolagets produkter och få se denna förverkligad, eftersom alla försäljnings­kanaler redan finns och varje förbättring utgör en marknads­fördel. Företag och anställda är i sådana fall skyldiga att tillämpa minimireglerna i lagen om arbetstagares uppfinningar (SFS 1949:345) eller gällande överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter (se www.isf.se eller www.ptk.se)
       Undersök hur stor marknaden är och kan bli, samt var och hur tillverkningen kan ordnas. Förmodligen är det svårt att nå mer än tio procents marknadsandel de första åren. Överlägg med dig själv och dina närmaste om du är tillräckligt nyfiken, envis och uthållig för att bli din egen fabrikör eller om du hellre vill upplåta uppfinningen på licens eller sälja hela konceptet. Kanske ta in en partner eller sälja andelar i projektet eller i ett exploateringsbolag? Gör en kalkyl på vad det kommer att kosta för att komma till avslut för något av de alternativ du föredrar eller bäst klarar av. Men pass upp så att inte dina drömmar skenar iväg så att du förlorar all sans och förnuft i den lika saliga som gäcksamma tron att du har skapat en världsrevolutionerande uppfinning. Inget kan vara farligare.
       Handlar det om ett stort projekt måste du ta in hjälp, skaffa kapital och kompanjoner. Kontakta gärna ett närbeläget, välkänt företag i branschen och bjud in dem i projektet med ett sekretessavtal i botten och en optionsöverenskommelse att gå vidare med. Låt absolut inte någon som du inte känner och har full tillit till få för stor andel och bestämmande inflytande i projektet! Försök ha en alternativ försörjning ordnad som sista utväg om delägarna börjar vilja knapra på din andel. Råd vid avtalsskrivning och om vanliga fallgropar i affärslivet finns på: www.srsf.se/rattspolitiska_artiklar.htm 
        För hjälp med startkapital och rådgivning bör du kontakta närmaste ik2- eller ALMI-kontor och någon av deras rådgivare i innovationsfrågor. De ställer upp gratis och kan bevilja mindre penningbelopp som villkorslån eller bidrag. För att övertyga intressenter och rådgivare på bästa sätt och inte minst dig själv om uppfinningens funktion och attraktion, är det nödvändigt att ta fram en eller flera väldesignade och fungerande prototyper eller skalmodeller. Gör alltid ordentligt genomtänkta skisser och ritningar innan du börjar ditt prototypbygge! Uppfinnarverkstäder för prototyper finns på ett fåtal platser i landet (se under "länkar" på denna webbsida). I annat fall kan man lägga ut olika detaljer för tillverkning hos sinsemellan oberoende tillverkare för att inte avslöja uppfinningen och klara sekretessen. Är du tveksam kan man be att få en sekretess­förbindelse signerad (se förslag under "bibliotek" på denna webbplats).
       Ett säkrare ”gratisskydd”, om än kortfristigt, är att lämna in en provisorisk patentansökan: Skriv själv en tydlig förklaring eller uppsats om det nya i din idé så fullständigt som möjligt. Beskriv även sådana varianter som du kan tänka dig att en plagiatör kan tillgripa för att kringgå din uppfinning. Skaffa en ansökningsblankett och skicka in alltsammans med fotografier och skisser i två exemplar samt en begäran om ”diariebevis” till PRV. När du mottagit Patentverkets kvitto kan du förevisa dina uppfinningstankar för vem du vill. Efter en månad kommer PRV att skicka ut ett föreläggande om att komplettera med patentkrav och sammandrag m m samt betala ansökningsavgift plus straffavgiften 500 kronor. Om du struntar i detta får du inom någon månad ett avslagsbeslut, men med upplysning om att du kan återuppliva din ansökan inom fyra månader. På detta sätt har du tillgång till ett provisoriskt ”patentskydd” under sex månader utan kostnad. Inom den tiden hinner du utröna om det är värt att be en patentkonsult hjälpa dig med en formellt godtagbar ansökan. Men då blir det dags för utgifter!
       Upprätta en lista över viktiga säljargument samt tänkbara fördelar och nackdelar (SWOT-analys). Vid samtal med potentiella intressenter är det av stort värde att uppvisa en kostnads- och intäktskalkyl samt en marknadsundersökning och om möjligt en affärsplan över projektet eller planerat exploateringsföretag. Bankerna (odla alltid kontakter med flera!) eller NyföretagarCentrum, som finns i flera större städer, kan säkert hjälpa dig med den viktiga cashflowanalysen, så att inte pengarna sinar i något känsligt skede. Se även: www.drivaeget.com   
       För att slå mynt av sin uppfinning med rätt prissättning måste man från början ha klart för sig hur konkurrensen ser ut och hur branschföretagen uppträder, samt försöka nå ut till så många potentiella köpare så snabbt som möjligt. Vid licensförsäljning gäller det att åstadkomma en slags auktion till flera. I annat fall finns risken att den som tror sig vara ensam spekulant kan ”svälta ut dig” för att sedan köpa ditt koncept för en spottstyver. Faktum är att ”risktagarandan” är betydligt sämre nu än för bara tio-femton år sedan. Ta alltid kontakt med företagets ägare eller i andra hand en offensiv VD eller marknads­chef och försök få till stånd ett muntligt sammanträffande i sällskap med en bisittare och ”knutupplösare”. Vid förhandlingen skärper du argumenten om du kan hänvisa till en provförsäljning och/eller en objektiv testrapport och marknadsanalys.
       Tänk på att en pionjär och köpare av ett licenserbjudande vill ha en stark ensamrätt på produkten. Är du helt säker på att kunna hitta en exploatör bör du söka patent eller mönsterskydd. Är marknaden eller förutsättningarna överlägset bäst någonstans i utlandet bör du kanske börja med att söka patent där. Under prioritetsåret, då du under påföljande år har företräde att fullfölja patentansökan i andra länder, upptäcker du kanske att du inte kan mobilisera tillräckligt med kapital. Då är det bra att du åtminstone sökt patent i det utbytesmässigt sett mest fördelaktiga landet. Sådana ting kan du diskutera med de flesta patentbyråer under en gratis introduktions­timme. Om inte, har SUF avtal med Patentombudsföreningen så att du kan erhålla en voucher för en timmes kostnadsfri konsultation hos ansluten patentbyrå.
       Glöm inte att när en formell patentansökan väl har inlämnats för minst trettiotusen kronor, så börjar tiden snabbt rinna iväg. Sök därför patent så sent som möjligt och inte förrän du blivit helt nöjd med teknik och utförande och har finansieringen tryggad. Det är sällan någon risk att någon annan kommer före om din idé är tillräckligt unik! Vill du skydda designen måste en mönsterskyddsansökan göras samma dag om samma figur förekommer i din patentansökan! Efter 18 månader blir patentansökan offentlig, och innan dess (senast inom 12 månader) måste du ha inhandlat patentkonsulttjänster för de ytterligare länder som anses viktiga. Räkna med ytterligare trettio till sextio tusen i första skedet (för EPO- och PCT-ansökan). Efter några år måste validering av den beviljade EPO-ansökan göras i varje patentland för sig, vilket även kostar (översättning m m). Räkna även med löpande årsavgifter för patenten på några tusen kronor per land. Följaktligen gäller det att snabbt få in pengar som täcker utgifterna.
       Oavsett på vilket sätt din uppfinning lanseras, måste du se till att produkten/ innovationen är tydligt märkt med ”Patent sökt” eller ”Patent-/Mönsterskyddsnummer xx”, samt uppgift om producent eller försäljningsställe. CE-märkning och eventuella certifikat från myndigheter måste även anskaffas. Innan patentansökan blivit offentlig är det svårt att få skadestånd från någon som gjort kopior på din uppfinning i ”god tro”. För att förebygga otillåten kopiering är tydlig märkning en bra åtgärd.
       Den som är kvalitetsmedveten och vill göra sin hemläxa på bästa sätt kan finna mycken information och kunskap i olika böcker på området (se exempelvis litteraturförteckningen under "bibliotek" på denna webbsida). Ju snyggare och aptitligare en produktidé presenteras och ju längre utvecklingen och färdigställandet av projektet har drivits, desto större är chansen att lyckas och desto mer betalt kan man få för sitt arbete och sin uppfinning.
       Som enskild uppfinnare är man mer eller mindre beroende av intressenter, rådgivare, experter, finansiärer, reklamare och helst även en erfaren entreprenör för att kunna förverkliga sitt projekt. För att nå ut med sin uppfinning som färdig produkt till slutkunden gäller det att ha tur med sin ”timing”. Man måste träffa rätt person på rätt företag med rätt projekt vid rätt tillfälle och under bästa förutsättningar och omvärlds­konjunktur. Det behövs faktiskt ett ”stafettlag” för varje nytt projekt där den hägrande vinsten måste fördelas på flera händer. Bra marknadsförare och exploateringsbolag är dock oundgängliga för ”stafettloppets” sista sträcka.

 © Bertil BURSTRÖM,  maj 2006     Hemsida: www.bertilsuppslag.eu      E-post: bertil@srsf.se

Alternativa vägar för uppfinnaren att realisera sina patent och idéer
(Artikeln publicerad i Uppfinnaren & Konstruktören nr 1/02)

Långt ifrån alla uppfinnare brinner för att själv starta egen verksamhet kring sin uppfinning - att bli fabrikör och sin egen marknadsförare. Visserligen är denna väg den avgjort säkraste för att föra ut sina idéer på marknaden. Att sätta sitt hopp till att andra personer och företag skall se vinstchanserna innan du själv visat att produkten verkligen går att sälja, kan bli en verkligt dryg väntan. Men nu är det ju så att riktiga idésprutor/uppfinnare helst vill fortsätta generera idéer och projekt och inte binda upp sig med inköp, montering, packning, följesedlar, redovisning, försäljning och fakturering etc som en producent måste ägna tiden åt.
       Den som tack vare sin kreativitet, nyfikenhet och kombinationsförmåga löst ett problem som han eller hon upptäckt eller hört talas om, bör väl erbjudas möjligheten att lösa även andra problem "som mänskligheten brottas med"? Faktiskt finns det en liten världsförbättrare i många genuina uppfinnare. Däremot mera sällan en vinst-suktande entreprenör. Så varför inte skapa bättre förutsättningar för att de olika aktörerna får fortsätta med det var och en är bäst på? Det gäller att hitta vägar att nå varandra och samarbeta. För nog är det ett stort resursslöseri att uppfinnaren måste springa hela stafettloppet själv. Åtminstone borde sista häcken klippas av en specialist!
       Det räcker tillräckligt väl att uppfinnaren identifierar och kartlägger problemet, tänker ut bra idéer och lösningar, gör försök och tester, kreerar ännu bättre lösningar, nyhets- och marknadsundersöker, tar fram prototyper, beräkningar och testresultat, upprättar skisser, prospekt och ritningar, söker patent, finansiärer och intressenter etc. Sedan borde det väl vara dags att entreprenörer och affärsproffs ser till att den nya produkten hamnar hos tacksamma kunder så att allt arbete och nedlagda kostnader kan återgäldas.
      Men hur göra för att de immateriella ägodelarna skall hamna i god jord och förökas med hjälp av intressenter? Det skulle underlätta om vi hade tillgång till ett "Uppfinnarnas handelshus" eller en samling bra licensmäklare. Det är hög tid att Sverige tar bättre vara på sina "intellectual properties" om vi skall börja klättra uppåt igen i standardligan!
      För att uppfinnaren verkligen skall få någon reveny av sitt projektarbete bör - när den tekniska lösningen är ordentligt fastlagd, patent- och/eller mönsterskydd registreras. Helst även varunamnsskydd. Och inte endast i Sverige. Marknaden är ju intressantast där merparten användare, kunder och råmaterial finns. Utan registrerade immaterialrätter är risken stor att uppfinnaren får se sin smarta idé plagieras av andra, för att sedan tvingas betrakta allt sitt slit och sin tankemöda som en hobby - för att inte bli alltför bitter. Tack och lov finns regionala Innovationsrådgivare och stödfinansiering att få hos SIC (Stiftelsen Innovationscentrum) samt ALMI och NUTEK. Där erbjuds ekonomisk hjälp och goda råd. Viktigt är att även idé-ägaren tillägnar sig nödvändig kunskap och är grundlig, envis och uthållig. Då ökar chansen att åstadkomma ett lyckat affärsprojekt. Sedan underlättar det om någon annan hjälper till på sista hindersträckan. Klart är dock att en uppfinning blir mer "aptitlig" och kan åsättas ett högre pris om man med en nollserie eller en "pilotplant" kan visa att projektet har goda möjligheter på marknaden.
Här är några alternativa vägar:
·         Se först till att så många presumtiva intressenter som möjligt får chans att upptäcka ditt utbud så att det kan bli någon form av auktion. Förevisa uppfinningen på mässor, genom annonsering och utskick mm. Kontakta närmaste Marknadsförening och sök hjälp av någon offensiv säljare eller mäklare.
·         Skriv sekretessavtal med intresserat företag om du söker specialisthjälp och vill ha finansieringen tryggad innan patent- och mönsteransökan inlämnas. Betona i avtalet betydelsen av att du exklusivt och mot tystnadsplikt överlämnar en unik och värdefull kunskap, som rimligen borde återgäldas med strikt sekretess- och skadeståndsansvar.
·         Skriv samarbetsavtal så att du får in experthjälp, personella resurser och kapital. Men gardera dig och se till att inte bli alltför beroende av kompanjoner och andra.
·         Är ni två eller flera som tagit fram uppfinningen bör ni snarast möjligt skriva ett andelsavtal där ni fördelar äganderätten och tillkommande kostnader. Se hela tiden till så att alla viktiga överenskommelser bekräftas i skriftlig form.
·         Sälj hela konceptet med patent och mönsterskydd i ett för allt. Priset blir en uthållighets- och förhandlingsfråga. Gräm dig bara inte om det visar sig att köparna gjort ett klipp och sedan får ansenliga inkomster. De har i så fall gjort ett bra jobb och du själv tog väl förhoppningsvis bra betalt för ditt.
·         Sälj delar av patentet. Då får uppfinnaren hjälp av någon som får ett lika stort intresse av att uppfinningen exploateras på bästa sätt. Undvik för allt i världen att inteckna patentet för att låna till att behålla allt själv utan att dela med någon annan. Lyckas du inte blir du av med allt!
·         Sälj andelar av framtida royalty på uppfinningen. Ni blir fler som hjälps åt att lansera uppfinningen och som försöker slå mynt av projektet. De ekonomiska risker du tagit fördelas på fler händer.
·         Sälj en optionsrätt för ett halvår eller ett år. Men då måste ni även förhandla fram huvuddragen i ett efterföljande licensavtal om optionen skall avlösas av en licens innan optionstiden löpt ut. Den intressent som relativt oinvigd går in i projektet med en option får finna sig i att punga ut en summa som minst motsvarar royaltyn från ett förväntat avtal med annan part eftersom uppfinnaren blir uppbunden till optionsinnehavaren för motsvarande tid.
·         Sälj enkla licenser till olika territorier på tillgänglig marknad. Eller en exklusiv licens där du begär entrébiljett i form av down-payment, som skall täcka nedlagda kostnader och presenterad materia samt know-how jämte skälig vinst på ditt arbete mm. Dela om nödvändigt upp kostnaden för inträdet i flera mindre rater så att allt blir "lättare att svälja". Avtala om en hygglig procentuell royaltysats som baseras på nettofakturering (och slutkundernas betalning) samt därutöver en periodisk minimiroyalty som i någon mån garanterar att lanseringsarbetet bedrivs skyndsamt och seriöst. Ange för säkerhets skull även krav på vissa prestationer såsom faktiskt säljarbete och lämplig lagerhållning.
·         Erbjud licens enligt ovan med en särskild flyktklausul. Har en sådan inskrivits i avtalet som efter viss tid kan utlösas under särskilda förutsättningar, tar licenstagaren en mindre ekonomisk risk såvitt gäller den under avtalets ordinarie löptid garanterade minimiroyaltyn. Då kan en överenskommelse om licens underlättas.
·         Sälj en enkel nyttjanderätt som interimslicens. Då kan man överbrygga problemet för den mindre kapitalstarke intressenten att självständigt få råd att testa din idés bärkraft och svårighetsgrad. Förfoganderätten kan då förvärvas under en kortare tid med förskottsvis betalning för varje månad. Uteblir betalningen förfaller hyresrätten. Hyresavgiften per månad ökas kraftigt och språngvis varje kvartal. Under den relativt korta löptiden får uppfinnaren endast ha synpunkter och föreskrifter om uppfinningens utförande, handelsnamn och kvalitet men ej på försäljningssätt, resultatet eller erhålla någon andel av detta. Köparen får alltså testsälja den nya produkten för en överkomlig avgift men behöver inte dela med sig av ett gott utfall eller avslöja marknadsutsikter etc när parterna sedan sätter sig att förhandla om en längre och väldefinierad licensrätt med alla erforderliga klausuler. Detta försäljningssätt är mindre lämpligt för spekulanten när det krävs dyra investeringar i formverktyg och material etc. Uppfinnaren får själv ansvara för patentkostnaderna under hyrestiden. Den temporära interimslicensen tacklar det motargument som många spekulanter har för att få ner licensavgiften: "Varför skall vi betala så stor klumpsumma i entréavgift för det tvivelaktiga nöjet att även ta på oss alla andra kostnader i uppstarten?"  
    Som synes finns många alternativa vägar att exploatera sin uppfinning på marknaden. Strävan bör vara att göra vägen så kort och framkomlig som möjligt.

 © BERTIL BURSTRÖM, Ängelholm 2002       Hemsida:  www.bertilsuppslag.eu

______________________     

OM LICENSERSÄTTNING FÖR UPPFINNINGAR
(Artikeln publicerad i Uppfinnaren & Konstruktören nr 2/99)

LICENSAVTAL
En licensupplåtelse kan i viss mån jämföras med att en fastighetsägare upplåter en hyresrätt till en affärsverksamhet på ”bästa läge” i staden. Utöver kostnaden för lokalen och dess faciliteter betalas en månatlig hyra till hyresvärden som kan sägas betalas av de kunder som besöker butiken och handlar av den som köpt hyresrätten.
    Rätten att exploatera en ny produkt eller metod i form av en uppfinning med immaterialrättsligt skydd, förvärvas från den som äger de immateriella rättigheterna (patent, mönsterskydd, varumärken, know-how, upphovsmannarätt). Vanligtvis upplåtes denna rätt (hyrs ut) men det förekommer även att samtliga rättigheter överlåtes (säljs och köps genom s k cash-down). Betalningen kan även utgöras av löpande royalty från köparen. Dessa pengar kan dock utebli om rättigheterna säljs vidare till tredje part! Detta kan förhindras genom särskild skrivning i avtalet.
    Villkoren för en licensupplåtelse tecknas i ett licensavtal, som förutom många nödvändiga avtalsklausuler bör innehålla bland annat nedanstående komponenter av ekonomisk natur.

DOWNPAYMENT (eller kontantlikvid)
motsvaras av kostnaden eller priset för ”hyresrätten”. Häri innefattas bland annat de kostnader som uppfinnaren (”hyresvärden”) har haft vid framtagning och patentskydd etc av sin produkt- eller metodidé, men även kostnader för dess utprovning och annat bakgrundsarbete såsom forskning och utveckling i sammanhanget.
    Man kan göra en jämförelse med kostnaderna för utvecklingsavdelningen hos ett företag. - En ”normalingenjör” kostar idag betydligt över 500.000 SEK årligen inräknat sociala avgifter, lokaler och utrustning. Kostnaden är snarare en miljon. Utvecklingsavdelningen har uppgiften att förbättra företagets produkter och metoder samt att ta fram nya innovationer. Kommer en uppfinnare utifrån med en metod eller process eller en ny produktidé som anammas av företaget, kan man säga att utvecklingsavdelningen har fått påtaglig hjälp, åtminstone med den aktuella uppfinningen. Även mot denna bakgrund bör uppfinnaren tillerkännas en skälig ersättning för sitt arbete och sin tekniska skapelse.  Härtill skall läggas värdet av den monopolfördel en licensköpare vinner genom förvärv av en patent- och/eller mönsterskyddad produkt. Man bör väga in att licensköparen får tillgång till ett exklusivt monopol om denne förvärvar ensamrätt i hela världen eller inom det licensområde som är aktuellt.
    Downpayment kan delbetalas vid i förväg bestämda terminer och kan helt eller delvis utgöras av aktier eller anställningsförmåner etc och inte bara penningbelopp från licenstagaren/samarbetsparten. Undvik dock föreskrifter om delbetalningar vilkas förfallodagar uteslutande bestäms av licenstagarens aktivitet och prestation!

ROYALTY
Royalty skall baseras på all framtida försäljning av licensföremålet sedan licensavtal slutits, och utgör en belöning och reveny till den som upplåtit en möjlighet för licenstagaren att tjäna pengar på uppfinningen. Mest rättvist är att royaltyn beräknas som procentandel av verklig försäljning. Procentsatsen kan variera mellan cirka 2 och 20 procent beroende på antal enheter, vinstmarginal, konkurrenssituation, förhandlingsresultat i övriga delar m m.
    En fallande procentsats vid ökande försäljning rekommenderas ej. Är produkten eller metoden så bra att försäljningen når mycket höga omsättningstal, blir sannolikt både de fasta och rörliga kostnaderna lägre p g a stordriftsfördelarna och därmed vinstmarginalen större för licenstagaren. Att uppfinnaren i det läget skall få en minskande andel vore inte rimligt.

MINIMIROYALTY
Minimiroyalty föreskrivs i licensavtalet för att utgöra en grundhyra eller en garanti att licenstagaren gör sitt bästa för att slutkunderna verkligen erbjuds de nya produkterna. Kunderna bidrar genom sina inköp till att betala den föreskrivna minimiroyaltyn eller garantibeloppet. All obetald minimiroyalty för den resterande avtalsperioden kan utkrävas som skadestånd om licensgivaren nödgas säga upp avtalet i förtid på grund av grovt avtalsbrott från licenstagarens sida. 

REDOVISNING
Royalty bör redovisas i tvåmånaders perioder (=ordinarie momsperiod) så att licensgivaren i tid kan reagera på sådant som kan te sig anmärkningsvärt vid licenstagarens exploatering. För att minimera fusk och slarv med redovisningen bör man i avtalet stipulera att licensgivaren skall ha rätt att granska redovisningen när denne så önskar. Än bättre är att dessutom avtala om att de eventuella felaktigheter som en auktoriserad eller godkänd revisor skulle upptäcka, skall gäldas med ett specificerat vite och/eller en förhöjd royaltysats på det underlag som felas. Då har licensgivaren minimerat den risk det innebär att inte själv ha hand om tillverkning och försäljning. En annan nyttig åtgärd är att vid förhandlingarna försöka utverka en styrelseplats i licenstagarens företag. För den händelse denne även driver andra riskbetonade projekt, är det dock bättre att begära en suppleantplats i styrelsen, varvid vinnes insyn och information utan motsvarande risk för personligt ansvar. 
 

LANSERINGSGARANTI
Lanserings- eller minimiförsäljningsgaranti användes som en ytterligare försäkring eller garanti för att uppfinningen verkligen kommer att exploateras och utbjudas på marknaden till tredje man och inte stoppas trots minimiroyalty (vilket vissa företag ser som en nödvändig premie för att eliminera nya konkurrenter). Man kan i avtalet föreskriva vilka rimliga tillverknings- och försäljningsvolymer i antal eller vikt etc som måste uppnås inom vissa bestämda tidsperioder och på vilken marknad för att avtalsrätten skall bibehållas. Ett annat villkor kan vara vilka faktiska royaltybelopp som skall uppnås vid vissa bestämda tidpunkter.

FÖRBEHÅLLSKLAUSUL
För att inte riskera att en licensupplåtelse, verktyg och eventuella patent etc blir inlåsta eller ”försvinner” i samband med en konkurs eller annat hos licenstagaren, bör ett särskilt förbehåll göras i stil med detta:
    ”Om licenstagaren inställer sina betalningar, erbjuder ackord, går i konkurs, träder i likvidation, ändrar sitt nationella säte, i större grad ändrar sin verksamhet och inriktning, eller om ägarbilden – med undantag för dödsfall och arvskifte – i väsentlig grad förändras, äger licensgivaren uppsäga avtalet till omedelbart upphörande utan rättelsemöjlighet för licenstagaren. Ändringar eller tillägg till detta avtal skall för att äga giltighet vara skriftliga och explicita (specifika, uttryckliga) samt vara undertecknade av båda parter. Ansvaret för varje form av underlåtelse mot avtalets förpliktelser är strikt och kan ej övervältras på annan part. Varje avtalsbrott är skadeståndsgrundande och utan preskription… ”
Det är högst troligt att en bättre och mera förutseende utformning av våra licensavtal minskar riskerna för att uppfinnaren skall behöva se sig lurad på lönen för all sin möda och kreativitet. Att presumtiva licenstagare med onda och dolda avsikter kommer att anse sig förhindrade att skriva på sådana förbättrade avtal är enbart positivt. Förhandlings- och avtalsarbetet är för ekonomin bland det viktigaste i uppfinnarens projektarbete. Vanligtvis är det endast innehavet av sina abstrakta immaterialrätter som innovatören kan slå mynt av. Därför behövs en ständig utveckling av de juridiska avtalen genom återkoppling och feed-back från ens egna och kollegornas praktiska erfarenheter.

 © BERTIL BURSTRÖM      Ängelholm 1999   Hemsida: www.bertilsuppslag.eu
 

___________________      
 

Se till att du skriver ett genomtänkt och heltäckande avtal med ett seriöst företag!
Innan du skriver på något avtal - kontrollera personen/företaget bakom de fagra löftena i dennes
hemkommun och på Internet etc, samt att den tänkta affärskontakten inte finns med på Svarta Listan

Det är viktigt att goda idéer tas till vara och kommer till nytta
på rättvisa, kommersiella villkor!